- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
65

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ibsen och Strindberg 65

Fritänkaren är ju ett slags första skiss till Strindbergs stora
ungdomsdrama Mäster Olof. Om Karl av Brand har lärt den
passiva ståndaktigheten, så har reformatorn Olof även fått hans aktiva
förkunnarnit. Det finns avgörande olikheter mellan Brands och
Olofs temperament liksom mellan Ibsens och Strindbergs — Lamm
har förträffligt formulerat det, när han säger att Olof är ett svenskt
brushuvud där Brand är en norsk tvärvigg. Men grundschemat i
Mäster Olof är alltjämt Brands: reformatorns idétrohet bringar
honom i strid med familj och samhälle. Och även i Mäster Olof ha
talrika detalj reminiscenser från Brand kunnat uppvisas.

Gentemot sin mor måste Olof liksom Brand förneka den
sonliga pieteten för att kunna bli sitt kall trogen, medan Kristina i
stort sett intar samma plats vid Olofs sida som Agnes vid Brands.
Brands protest mot föräldramyndigheten har hos Strindberg fått en
ännu mera outrerad form, ehuru han enligt sin egen uppgift (Tjkv.
son 11:31) »försiktigtvis» lagt den i Kristinas mun i stället för i
Olofs: »Vill ni ha tacksamhet, sök den, men på annat sätt; tror ni
det är barnets bestämmelse att offra sitt liv blott för att visa er
tacksamhet? Hans kallelse ropar ’gå dit’; ni ropar ’otacksamme,
kom hit’! Skall han gå vill, skall han offra sina krafter som
tillhöra samhället, mänskligheten, blott för att tillfredsställa er
enskilda lilla själviskhet?» {Mäster Olof s. 122 f.)

När Olof framträder med sin nya förkunnelse på Storkyrkans
predikstol, mötes han liksom Brand av folkets stenkastning.
Liksom Brand till en tid lierar sig med den officiella ordningens
representanter prosten och fogden, när han bygger en ny kyrka åt
socknen, ställer Olof sin reformatorsgärning i Gustav Vasas tjänst.
När man sedan till lön räcker Brand en silverpokal och utnämner
honom till ordensriddare, inser denne sitt missag; Olof upptäcker
sitt, när konungen efter att ha nått sina praktiska syften vill
avspisa honom med en kyrkoherdefullmakt. Brands öde beseglas
sedan genom att han bryter med prost och fogde och kastar den
nya kyrkans nycklar i sjön, Olofs av att han går med på
veder-döparnas stämplingar mot Gustav Vasa.

Slutscenen i Mäster Olof utgöres liksom i Brand och
Fritänkaren av den definitiva kraftmätningen mellan hjälten och »akkordens
ånd». På de förändringar som denna slutscen undergår i de olika
versionerna av Mäster Olof kan man emellertid tydligast avläsa,
hur Strindberg steg för steg avlägsnar sig från Brands absoluta

5—32501. Samlaren 1932.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free