- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
68

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 Sten Linder

Och Olof faller då — liksom redan i prosaupplagan — till föga
och ber om nåd. Även här ljuder därpå domsordet Avfälling!
inifrån kyrkan, nu uttalat av scholaren Vilhelm. Men här bemöter
Olof också det med sin resignerade slutreplik:

»Styr högt mot vinden, rätt ut på fjärden,
dit bort mot målet, dit du vill så gärna:
du faller dock av som vi gjorde alla,
om ock ditt märke du tar på en stjärna,
ty himlens stjärnor ju också falla!»

Här avgår alltså verklighetskompromissen med en obestridd
seger, ehuru, som Lamm anmärker, en viss ångerköpthet över detta
ännu kan spåras i det till versupplagan fogade Efterspelet med dess
satiriska bild av den åldrade mäster Olof:

»Där ser I nu, huru fet och from
den gudsman blev, sen han fick mat i krävan,
förr kunde han ryta med fruktan och bävan,
men när magen blev full, så blev munnen tom.»

En avgörande olikhet med idédramat Brand får hela Mäster
Ofo/-dramat genom sitt kraftiga inslag av shakespearesk realism,
även det ett tecken på att Strindbergs verklighetssinne börjar ta
ut sin rätt.

Ett tydligt anti-asketiskt tonfall gör sig hört t. ex. i novisens
monolog i versupplagans inledningsscen, som redan är ett preludium
till Gz/føs-naturalismen (Dygdens lön):

»Se på svalorna där ute! De komma med hopp och stämma
kärleksmöten i själva kyrkan! Lås in dem! Och bien sjunga i linden och
guldsmederna hamra i körsbärsblommen — rök dem! Se, nu skaka
äppelträden på sig i aftonvinden; tusenskönorna sluta sina kalkar och
tro, att det är snö! Kloka djur! — Jag kan svärma, jag också, fastan
mina kinder gulnat därnere i kallarfukten. O, jag skulle sjunga
vårvisor, om icke mitt bröst vore så ihåligt. — — — En gullviva!
Sådana låter vår Herre leva, fast de varken sy eller spinna! Sätt dem
på spinnhus! Varför skulle du ha det bättre än jag? Du har fått se
på solen, du har fått höra på granarna — dö, din hund.» (S. 192 f.)

Men framför allt har Strindbergs eget patos vid tiden för
Mäster Olof förbytts till en praktisk, social radikalism, för vilken
hjältens religiösa reformatorsnit endast är en i det historiska dra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free