- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
76

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76 Sten Linder

slagen!» (Warburg, a. a. s. 489.) »Vidderne» kan allndera både på
Ibsens dikt På Vidderne och på slutscenen i Brand, som spelar
»inde på de store vidder». Egendomligt nog kom denna ibsenska
fanatism att i Giftas främst gå ut över Ibsen själv som
Dockhemmets författare. I samma brev till Lie heter det också: »Hälsa
Ibsen och fru Agrell och Edgren, att jag sörjer över att ha burit
hand på dem, men de voro mig onda principer som måste ner!»
(Ib. s. 483.)

Ett intressant vittnesbörd om hur Strindberg tvekat i sin
Brandkonflikt ännu ett par månader före utsläppandet av Giftas, avge
hans brev till förläggaren om uppsatsen Den litterära reaktionen i
Sverige. I sin ursprungliga form innehöll denna en rad hätska
angrepp på Strindbergs litterära fiender. Emellertid reklamerade han
manuskriptet, och uppsatsen publicerades, avsevärt förmildrad, först
två år senare. Breven visa, att återtagandet i främsta rummet
berott på hans fruktan för att skada hustru och barn:

»Jag har skrivit den som en tung plikt och jag har varit beredd
på att få tömma en ny kalk! Men har jag haft krafter till det.
Knappt! — — — Skall jag ännu offra min hustru för denna saks
skull? Har jag rätt till det? Har hon icke lidit nog för min skull,
då hon fått avbryta en bana för vilken hon givit så mycket. Nu
synes ju en försoning mellan mig och samhället möjlig! Skall jag riva
upp såren igen? Icke kunna komma hem till mitt land i sommar utan
att hälsas av skymf ord i järnvägskupéer, på ångbåtar och offentliga
ställen. Och mina barn äro nu så vuxna, att de förstå vad folk
talar! Det är fegt, ja, men det överstiger mina krafter och jag har rätt
att få lugn efter sådana stormar! Alltså! Om ni redan satt på Vad
gäller striden [uppsatsens ursprungliga titel], så riv ner det och påför
mig * sättningskostnaden! Det är mitt ord efter sömnlösa nätter! Min
hustru har icke läst den uppsatsen och misstänker icke dess tillvaro!
Har sålunda icke inverkat på mitt beslut! — — — En sons födelse
(jag hade bara döttrar!) har gjort mig glädje, men ock något
bekymmer! De stora planerna äro något ändrade!» (Anm. till Likt och olikt
II: 310 f.)

1886 betecknar Strindberg emellertid Ibsens och sin egen
ungdoms idealism som ett fullständigt övervunnet stadium, när han i
Tjänstekvinnans son rekapitulerar sin andliga utveckling och därvid
definitivt gör upp räkningen med Brand. Ibsens moraliska
problem har nu helt undanskymts för honom av Rousseaus praktiska.
Han skriver:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free