- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
80

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80 Sten Linder

»Men højere og højere stiger Sværmeriet for aabenbaret Religion
og Forsagelsens Moral. Man overbyder hinanden i at optaarne Idealer,
ud fra hvilke Virkeligheden kun øjnes som et fjernt sort Punkt. Hvori
er Strømmen udmundet? I Skikkelser som — — — Ibsens Brand,
hvis Sædelære gennemført vilde drive Halvdelen af Menneskene til at
suite ihjel af Kærlighed til Idealet. — — — Saa stærk har
Strömningen været, at selv en saa oprørsk anlagt Natur som Ibsens er
bleven inddraget i den. Er Brand Revolution eller Reaktion? Jeg skal
ikke kunne sige det, saa meget har dette Digt af begge Dele.»

När Ibsen läst första bandet av Hovedstrømninger, skrev Jian
till författaren: »Farligere bog kunde aldrig fälde i en
frugtsomme-lig digters hænder. Den er en af de bøger, som sætter et
svæl-gende dyb imellem igår og idag.» (Breve 1:249.) Man bör kunna
antaga, att vad som framför allt gjort ett så överväldigande intryck
på Ibsen i Brandes’ bok, har varit den punkt, som närmast angick
honom själv, vidräkningen med Brand-moralen. Det blir även på
denna punkt, som det nu i Ibsens egen produktion öppnar sig »et
svælgende dyb imellem igår og idag», mellan 60-talets idédiktning
och de sociala dramerna från 70- och 80-talen, Samfundets støtter,
Et duJcJcehjem och Gengånger e. Man bör hålla klart för sig, att
deras radikalism i främsta rummet är en negering av Brands moral.1

Brand avvisade med skärpa varje tanke på en lönemoral:

»Hin offerlydighed, som gav

med jubel indtil død og grav, —

en tornekrands om hvermands tinding, —

se, det skal vorde eders vinding!»

(S. DV. II: 259.)

I de sociala dramerna har däremot pliktmoralen förlorat hela
sin bjudande höghet och urvattnats till en konventionell
auktoritetsmoral, som predikas endast av inskränkta och förljugna
samhällsmänniskor som pastor Manders i Gengangere, för vilka lära och liv
ingalunda alltid sammanfalla. Brand har krympt ihop till Manders
— det ger hela förändringen. Manders förehåller fru Al ving: »Det
er just den rette oprørsånd at kræve lykken her i livet. Hvad ret
har vi mennesker til lykken? Nej, vi skal gøre vor pligt, frue!»
(S. DV. IV: 215.) Och fru Alving har själv blivit uppfostrad i
samma anda: »De havde lært mig noget om pligter og sligt noget,

Bekant är även, att Ibsen själv senare icke gärna ville höra talas om Brand.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free