- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
85

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ibsen och Strindberg 85

Gregers Werle eller doktor Kellin g. Gregers håller trots allt
hårdnackat fast vid sina ideal, och hans slutreplik till doktorn lyder:
»Hvis De har ret, og jeg har uret, så er ikke livet værd at leve.»
Om man så vill, kan man i Vildanden även finna en ansats
till syntes, nämligen i den försonande humor, som trots allt mildrar
skådespelets pessimism, en stämning som för Ibsen varit så ovan,
att han måst notera den i brev till sin förläggare: »Samtidig med
dette brev sender jeg Dem manuskriptet til mit nye skuespil
’Vildanden’, der i de fire sidste måneder daglig har beskæftiget mig, og
som jeg ikke uden et visst savn nu må skille mig med. Menneskene
i dette stykke er, trods deres mangehånde skrøbeligheder, dog ved
denne långvarige daglige omgång med dem blevne mig kære.»
(Breve 11:137.)

IV.

Huruvida Strindberg, när han läste Vildanden, observerade
släktskapen mellan doktor Eelling och doktor Borg, har han icke
yppat. Han skriver endast i Tjänstekvinnans son (II: 242) att »Ibsen
hade i Vildanden stannat vid det resultat att idealism och realism,
kärlek och hat, man och kvinna alltsammans var bosch». Däremot
fick han för sig att Ibsen ritat av honom själv i den bedragne
äktamannen Hjalmar Ekdals figur. Strindberg var nu redan helt
och hållet absorberad av kvinno- och äktenskapsfrågan, och Ibsen
var icke längre för honom i främsta rummet Brands diktare, utan
Dockhemmets. Mot detta drama hade han nyss riktat ett hetsigt
angrepp i Giftas, och sedan Giftas-processen rubbat hans själsliga
jämvikt, kom hans fruktan för Ibsens hämnd honom att antaga
ingenting mindre, än att denne nu låtit leja sig av kvinnorna till
ett litterärt lönnmord. Då Vildanden utkom endast något mer än
en månad efter Giftas, måste Strindberg även ha tilltrott Ibsen en
särdeles ferm expedition.

Även på detta område, där Strindberg med Giftas uppträdde
som Ibsens arge vedersakare, hade han ursprungligen varit hans
lärjunge. I Ibsens äldre dramer förekomma som bekant alldeles
parallellt tvenne starkt kontrasterande kvinnoideal. Det ena,
representerat framför allt av Agnes och Solvejg, är romantikens
ma-donnaliknande kvinna, mannens oändligt försakande och uppoffrande
genia. Även i Strindbergs ungdomsverk kan man finna en dylik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free