- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
86

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86 Sten Linder

kvinnogestalt. Slutscenen i Gillets hemlighet är direkt kalkerad över
slutscenen i Peer Gynt. Den avslöjade syndaren Jacques drivs av
narren Claus till sist till sin hustru Margaretha, alldeles som Peer
Gynt av knappstöparen till Solvejg:

» Margaretha . Jacques!

Jacques (stannar där han står).

Margaretha (går fram och tar hans hand).

Jacques (på knä).

Margaretha. Stig upp, Jacques!

Jacques. Nej, Margaretha. Du skall först veta hur skuldbelastad
jag är!

Margaretha. Det vet jag!

Jacques. Du skall veta att det är mitt fel allt och icke deras.

Margaretha. Även det vet jag!

Jacques. Och ändå?

Margaretha. Ändå, Jacques, är du för mig detsamma du alltid
varit! (Gör korstecknet på hans panna.)

Jacques. O, nu flydde de onda andarne! Margaretha, du har
förlossat min själ!

(Claus bryter sönder piskan, kastar stumparne utåt golvet och
torkar sig i ögonen med mössan.)» [Tidiga 80-talsdmmer s. 142 f.)

Det andra ibsenska kvinnoidealet är valkyrjan, Hjördis i
Hœr-mœndene på Helgeland och — överflyttat i modern miljö —
Svan-hild i Kærlighedens Jcomedie. För båda dessa gestalter har enligt
Ibsens egen utsago den kraftfulla och självständiga kvinna, som
blev hans hustru, stått modell, och i dem gömmes redan fröet till
de senare sociala dramernas moderna emancipationshjältinnor. I
Hjördis’ och Svanhilds önskan att stå »som væbner tro» vid
mannens sida ha vi in nuce Noras krav på kvinnans intellektuella frihet
och självständighet. Redan Svanhild säger sig f. ö. ha gjort försök
att »bryde mine egne veje» som målarinna, skådespelerska och
guvernant (S. DV. I: 302).

Dock förnekar sig Ibsens romantik icke heller i detta
kvinnoideal. Valkyrjan är en icke mindre översinnlig gestalt än madonnan.
Hjördis vill följa Sigurd som hans fylgia, men icke som hans hustru:
»Min elskov er ikke leflende, som. de vege kvinders; var jeg en
månd, — ved alle vældige magter, jeg kunde endda elske dig
således, som jeg nu gør det! — — — Nej, Sigurd, ikke som din
hustru, men som hine stærke kvinder, som Hildes søstre vil jeg
følge dig, ildne dig til strid og til mandig færd ...» (S. DV. I: 257 f.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free