- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
94

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94 Sten Linder

ten av uppror och trots, men aldrig av den stela kylan hos Brands
diktare.

Som familjefar visar sig Strindberg även vara med
instinktmänniskans hela styrka fästad vid hustru och barn.
Karakteristiskt nog är Fadren, hans mest patetiska drama, en
fadersinstinktens tragedi. I sina arbeten från 80-talets början är Strindberg
en lika deciderad familjeidylliker, som han sedan skulle bli en
äktenskapsinfernots diktare. Han äger ett lika utpräglat sinne för
hemmets realistiska vardagspoesi, som författaren till Kœrlighedens
komedie visar skarp blick för familjelivets oestetiska sidor. Här
har redan nämnts den historiska novellen Högre ändamål, och denna
föregriper direkt de idylliska partierna i första delen av Giftas. I
en återblick 1909 definierade Strindberg med full rätt sitt första
Giftas-inlägg såsom i främsta rummet »ett försvar för och
förhärligande av Äktenskapet med hem, moder och barn» {Tjkv. son
II: 148).

Denna Strindbergs starka familjeinstinkt måste ju
naturnödvändigt råka i konflikt med hans lika starka individualistiska
frihetsbehov. Härav uppkommo även de ödesdigraste slitningarna i
hans liv. I förordet till Giftas I lämnar han öppen »den stora
bottenlösa frågan, om individen i samma stund han fortplantat sig,
har skyldighet att uppge sin individualitet, att bli allt för barnen.»
(S. 24.) Han ger också en hel sidas beskrivning av hemmet som
»ett ömsesidigt slaveritillstånd» (s. 26 f.), vilken tydligt förebådar
hans bekanta skräckmålning två år senare i Tjänstekvinnans son av
familjen som »alla sociala lasters hem, alla bekväma kvinnors
försörjningsanstalt, familjeförsörjarens ankarsmedja, och barnens
helvete» (Tjkv. son I: 18). Men i Giftas I har trots allt
familjeinstinkten ännu en avgjord översikt över individualismen.
Äktenskapet predikas icke blott för emancipationskvinnan, utan även för
ungkarlen i en novell med den lakoniska titeln Måste.

Det är vidare Strindbergs vid denna tid extremt rousseauanska,
kulturkritiserande åskådning, som gör honom böjd för att anlägga
så praktiskt förenklade synpunkter som möjligt, på
äktenskapsproblemet liksom , på alla andra frågor. Som ideal uppställer han
därför bondeäktenskapet. Noras tes att kvinnan är först människa,
sedan hustru och moder, vänder han snarast upp och ned på, och
hennes ibsenska personlighetskrav förklaras vara endast en längtan
ut till »personlig egoistisk njutningsfull Ibsenisk frihet» (s. 24).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free