- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
95

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ibsen och Strindberg 95

Givetvis ha även Strindbergs primitiva patriarkaliska instinkter här
kommit med i spelet, när han tar äktamannen Helmer i försvar
och kategoriskt påstår att det är »lögn att han behandlar henne
som en docka, men det är sanning att hon behandlar honom som
en sådan» (s. 13).

Man skulle kunna förmoda, att Strindbergs förbittring mot
Nora haft en personlig grund i att hans hustru hört till hennes
beundrarinnor. Karin Smirnoff uppger emellertid i sin bok om
föräldrarna, att »Dockhemmet avskydde hon lika mycket som
Strindberg, för att Nora gick ifrån sina barn». Dock antar Karin
Smirnoff, att en grund till Strindbergs häftiga partitagande »hade
sin rot i hans hustrus oresignerade längtan till en självständig
bana, till egna inkomster och personlig framtid vid sidan av
hemmet, ett ouppfyllt löfte, som pinade hans samvete». Äktenskapet
var dock ännu så harmoniskt, att hon vid ett tillfälle 1884 kunde
tacka honom för »sju lyckliga år». Större delen av Strindbergs
teser i Giftas I gick hon med på; det var först andra delen med
dess oförtäckta kvinnohat, som blev »ett ohjälpligt rötsår i deras
samliv».1

Förutom Dockhemskritiken i förordet innehöll första
Giftas-samlingen den travesterande novellen Ett dockhem. Strindberg ger
i den en illustration till sin förenklade lösning av
dockhemsproblemet i förordet, i det han låter kapten Palls lilla fru förläsa sig på
Ibsens drama, vars ideella krav ställa till oreda i deras dittills
lyckliga vardagsäktenskap. Kaptenen står dock på sig; när hon
förehåller honom att deras kärlek varit sinnlig, inpräntar han att den
»varit sinnlig — också! Men den har icke bara varit sinnlig!»
När hon efterlyser deras »högre intressen», svarar han: »Ja, vi ha
haft de högsta intressen, Gurli; vi ha icke lekt alltid, ty vi ha
haft allvarsamma stunder också! Vi ha haft de högsta intressen
man kan ha; ty vi ha givit liv åt det blivande släktet, vi ha
släpat och stretat ganska tappert, och du icke minst för de små som
skola bli stora.» (Giftas s. 203 f.) Genom att väcka sin hustrus
svartsjuka förjagar han de högre etiska spekulationerna ur hennes
huvud, varpå det hela upplöser sig i en humoristisk effekt.

Egendomligt nog måste man säga, att Ibsen i viss mån
kommit sin kritiker till mötes i den samtidigt med Giftas skrivna
Vildanden. Hjalmar Ekdals och Ginas äktenskap är ett vardagsäkten-

1 K. Smiknoff, Strindbergs första hustru, Sthlm 1926, s. 197 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free