- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
96

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96 Sten Linder

skåp av samma slag- som herrskapet Palls, i vilket de ideala
kraven i Gregers Werles gestalt endast komma olycka åstad. Ibsen
har t. o. m. givit motivet en skakande tragisk vändning, då han
låter Gregers genom sitt okloka ingripande bli orsak till barnet
Hedvigs död. Gregers’ motståndare, realisten Eelling anlägger
däremot alldeles samma praktiska synpunkt på äktenskapet, som
Strindberg skulle framföra i Giftas: »Men det ved jeg da, at til et ægte-

skab hører barnet også. Og barnet skal I la’ være i fred.–––––

I to er voksne mennesker; I får i guds navn kluddre og klusse
med jeres forhold, hvis I har lyst til det. Men Hedvig skal T färe
varsomt med, siger jeg; ellers kan I komme til at gøre en ulykke
på hende.» (S. DV. V: 74.)

Även Gina hör till vardagsrealisternas släkte. Med sina
ouppklarade mellanhavanden med grosshandlare Werle i det förflutna
står hon sig slätt inför Gregers5 ideella sanningskrav, men hon vet
med sig att hon gjort rätt för sig i det praktiska, och Ibsen har
uppenbart själv bemödat sig om att låta henne vederfaras den
rättvisa, hon därmed kan ha anspråk på. När han låter henne
förtrytsamt avvisa hela »den intrikate fordring» som ett onyttigt ting,
snuddar han i själva verket förbluffande nära vid den förlösande
humorn i Strindbergs dockhemsnovell. Strindberg noterade också
med förtjusning i andra delen av Giftas, att Gina föranlett en
litterär dam till utropet: »Han tror inte på kvinnan längre» [Giftas,
s. 393).

Om något kvinnohat kan man ännu ej tala i Strindbergs första
Giftas-bok. Det är först efter processen mot denna, som
kvinnohatet bryter ut, samtidigt med att hans eget äktenskap slås i
spillror av hans uppdykande förföljelse- och svartsjukeidéer. Andra
delen av Giftas är ett oresonligt angrepp på hela kvinnokönet.
Strindberg förklarar sig här icke ens längre tro på moderskärleken.
Kvinnan är endast en parasit, som exploaterar
mannen-familjeförsörjaren. Men framför allt vänder sig Strindberg mot emancipationen,
som för honom är liktydig med asexuering. »De unga ha uttalat
förakt för modren, och de ha i hennes ställe hissat upp den otäcka
sterila urartningen amazonen», skriver han i Tjänstekvinnans son
(II: 236). Eoten till detta onda blir naturligtvis Ibsens Nora, mot
vilken man hittar ständiga utfall i Strindbergs hela följande
produktion. I Tjänstekvinnans son (I: 358) förklaras Nora även
härstamma från »de hemska, härsklystna kvinnorna i ’Härmännen’»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free