- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
101

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ibsen och Strindberg 101

lerna. Nu märkte hon själv att hela hennes höghet icke legat i
hennes personliga värde, utan att den var lånad.» [Giftas s. 311.)

I utkastet till Hedda Galler skriver Ibsen:

»Hedda tåler om hvorledes hun følte sig tilsidesat, skridt for
skridt da hendes far ikke længere var i nåde, tog afsked og døde uden
at efterlade sig noget. — Det stod da i bitterhed for hende, som om
det var for hans skyld at man havde feteret hende.» (Efterladte
skrifter III: 189.)

Dessa detaljer från Heddas uppväxt utplånade Ibsen åter i det
utförda dramat. Däremot lade han i detta alltjämt vikt vid
Heddas egenskap av generalsdotter, som förklarar hennes utpräglade
societetskonventionalism (»Ja, De kan da vel selv tænke Dem —!
Sådan i et helt halvt år aldrig at træffe på et menneske, som
ken-der en smule til vor kreds. Og som en kan tale med om vore
egne säger.» S. 325). Han underströk detta t. o. ni. i ett brev
med orden: »Stykkets titel er: Hedda Gabler. Jeg har derved
vulet antyde, at hun som personlighed mere er at opfatte som sin
faders datter end som sin månds hustru.» (Breve II: 193.)
Strindberg hade också ifråga om sin generalsdotter — hennes namn är
Helène — betonat att hennes »infödda rangföreställningar
genomträngde hela hennes liv» (s. 303).

Hedda Gablers egenskap av överkultiverad lyxkvinna är alltså
framhävd genom exakt samma penndrag som i Strindbergs
teckning. Huvudsaken i den senare är dock naturligtvis själva
amazonnaturen. Denna antydes både hos Strindberg och Ibsen redan genom
att hjältinnan är en ivrig ryttarinna. I balsalen visar sig
Strindbergs Helène som en kall och stolt skönhet: »Hon var skön, men
stoltheten gav hennes drag en sfcelhet som avskrämde varje
tillbedjare.» (S. 303.) Det är alldeles samma typ som Ibsens Hedda:
»Ansigt og skikkelse ædelt og fornemt formet. — — —Øjnene er
stålgrå og udtrykker en köld, klar ro.» (S. 301 f.) Sin
huvudanklagelse mot amazonen formulerar Strindberg i orden: »Att hon var
kallad till att leva för släktet, att hon hade en skyldighet att
befordra groning och växt av de frön naturen nedlagt i hennes kropp,
det slog hon ifrån sig.» (S. 308.) Det motsvaras av Heddas
replik: »Jeg har ikke anlæg til sligt noget–––––-Ikke noget med

krav til mig.»

Det är att märka, att Ibsen aldrig förrän i teckningen av
Hedda på ett ogillande sätt framhävt en dylik motvilja mot moder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free