- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
115

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Thorilds »Passionerna». Av Harald Elovson - II. Mårten Sturzenbecher och »Passionerna»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Till Thorilds »Passionerna» 115

nämner Thorild. Ett brev, daterat den 10 april detta år, har
följande post scriptum: »Ach! om jag kunde få se Thoréns öfver
Passionerna; kanske Hr Klintberg kunde skrifva af dem eller som
behagas, allenast — vale.» Sturzenbechers intresse för »Passionerna»,
som ännu inte utkommit av trycket, får sin förklaring av ett senare
brev, skrivet den 20 juli s. å., där han ger en utförlig framställning
av sin syn på rimmets roll i diktningen, framför allt den episka.
Det heter i brevet:

»Jag tager det tillfället i acht min Bror lämnade, at underrätta
mig i åtskilliga Witterhetsämnen, då jag nu begär Dom öfver fölljande
tankar om Svenska Episka Skaldkonsten.

Hirn lärer i Språk hafva inkommit antingen av Slump då man
gifvit acht på den harmoniska Surprisen, eller med villje at ersätta
den höghet man ännu icke kunde efterapa, ur de lärda Språken. I
Svenskan tror jag både det förra och sednare. Det war icke underligt
at däraf blef en Konst, så vida det tycktes wara svårare och fordra
mera upfinning, at ständigt skaffa maka till et vackert ord. Detta har
sedan gått längre, at man till och med upstapladt 7 till 9 sådana
likljudande stämmor, om icke flera. Konsten blef ädlare man fordrade
mening. De upkommo, dristige, snillige, som tråtsade till och med
höga starka och tjusande tankar; men aldrig utan motvigt i längden.

Få Episka Stycken har man set på Svenska, men de vittna redan
om det Twång Rimet medfört, om den Köld och Låghet man icke altid
kunnat undvika. — Jag är utan all fördom. Jag beundrar Dalin,
Creutz, Celsius, Clewberg ja till och med Rudbeck; men jag tror de
warit starkare om de skrifvit utan rim. Naturen är på rnin sida. Jag
talar endast om Episka Dikter. — Oder, Dramer m. m. så vida mindre
utsträckning mera variation, och, jag vågar sägat, liksom mindre
Naturligt af dem fordras, kunna, må ske — böra — skrifvas med Rim;
men det Episka, där en varm, hög och så länge bibehållen kännsla
ådagalägges fritt, värdigt, lefvande, bör skrifvas utan Rim. De
brtike-liga Alexandrinska Verser och deras metre borde bibehållas med sin
Masculina och Fœminina stropher Partals, mera för ordning an
nödvändighet: ty någon lag måste äfven här af Smaken stadgas. Sköna
Sentenser som så mycket och ofta brillera i Virgilius, skulle icke blifva
så sällsynta. Man vore icke förbunden för et Rim at göra brott i
tankefölgden. Språket skulle nödvändigt vinna i dess ställe det nu
förlorar. Huru har man så länge drögt med försök i denna vägen.
Vanan är intet skäl mot förnuftet. Jag känner icke authorn till
Skaldstycket Passionerna, jag önskade känna det. Han är vist icke den
förste som ifrat mot Rim; meddelvägen tycker jag vore bäst. Jag
säger ännu, jag är utan fördom, och åstundar högeligen uplysning».

Sturzenbechers förnämsta argument mot rimmet är detsamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free