- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
116

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Thorilds »Passionerna». Av Harald Elovson - II. Mårten Sturzenbecher och »Passionerna»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116 Harald Elovson

som Thorilds: rimmet inkräktar på tankens frihet. Det förefaller
dock inte som om hans opposition mot rimmet skulle vara bestämd
av angrepp mot rimmet i den samtida tyska och engelska estetiska
diskussionen utan närmast vara föranledd av studiet av antika
diktare. Sturzenbecher är också betydligt moderatare än Thorild.
Det är blott i episk diktning han utan inskränkning vill tillåta
rimlös vers. Han ställer sig också en smula tveksam gentemot Thorild,
vars dikt han emellertid inte känner till ännu. Han är, som brevet
visar, beredvillig att mottaga skäl och anvisningar av sin vittre
vän i Uppsala.

Knös har tydligen i sitt den 26 augusti s. å. skrivna svar, som
ej synes vara bevarat, givit ett försvar för rimmet, som hastigt
övertygat Sturzenbecher om att hans egna reflektioner i ämnet blott
varit »omogna utsväfningar», för att använda hans egna ord. När
han i sin tur svarade den 4 september, överflödade hans brev av
erkänsla mot Knös för de av denne »lämnade öfvertygande,
up-muntrande rättelser.» Han hade nu helt avsvurit sin tro på den
orimmade versen. »Det största skälet emot orimmad vers», skriver
han, »var efter min tanke: at ingen af de store Poeterne klaga
öfver rimmets tvång. Pope sade, tillfrågad hvarföre icke Milton
skrifvit rimmadt: He could not, och Addison i Spectator N. 297
berömmer icke Detta Miltons Språk.» Längre fram i brevet heter
det uttryckligen: »Jag medger Rims nödvändighet». Knös hade
tydligen tillställt Sturzenbecher den begärda avskriften av
»Passionerna», som emellertid i stället för att styrka denne i hans första
uppfattning om det berättigade i orimmad vers tvärtom medverkat
till att han så snabbt övergav sin ursprungliga ståndpunkt i det
aktuella spörsmålet. Läsningen av Thorilds dikt föranleder honom
till följande kommentarer:

»Hvad Passionerna angår: (Jag var lycklig som ändteligen fick
dem, emedan jag därigenom äfven mot authors vill je fann rimmets
nödvändighet: ty: kraft utan harmoni är strid är fasa och jämmer) tycker
jag at author skrifvit Titeln till Poemet sedan alt var färdigt, och
kannske lämpat den efter Belöningens: emedan ganska sällan något
dithörande nämnes. Det odrägeligaste jag likväl däri finner är: altid
samma samma, och Själarnas Venus. Själarnas Venus i stället för
Dygden. Iskallt. På Nova Zembla trifves Snön Guddomligen oskåtad.
Kellgren.

De små stycken af öfversättningar jag öfverkommit af den dystra
Ossian vittna värkeligen om Natur och Skönhet; men at Thorén eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free