- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
117

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Thorilds »Passionerna». Av Harald Elovson - II. Mårten Sturzenbecher och »Passionerna» - III. Författarrevyn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Till Thorilds »Passionerna» 117

Thorén sätter honom öfver Homerus tror jag är galenskap, Han hinner
icke Virgilius, nej, nej! Konsten kan försköna Naturen —

cui lecta potenter erit res,
Nec facundia deseret hunc nec lucidus ordo. etc. Hor.

Jag ville dock gärna veta om hans arbeten äro väl öfversatta på
Fransyska eller om de äro bättre på Engelska, såsom närmast; samt
den tanke min K. Bror hyser för dem. Hans liknelser äro besynnerliga,
öfverflödande oftast lyckliga: så at om de icke vore, ville jag hällre
läsa Wilkina Sagan.»

Sturzenbechers ovilja mot Thorild hade ökats av dennes just
utkomna »Straffsång», om hvilken Sturzenbecher skriver i samma
brev: »Jag har sedan läst Straff Sången af Thorén emot Kgren,
den är högst gemen, och bevisar att den karlen måtte vara de basse
condition. Jag tviflar icke at min K. Bror läst den, och funnit
det samma. Det borde vara en kämners rätt för vitterhetens
ovettingar».

Sturzenbecher hade helt övertygats av Knös. I ett brev av
den 30 mars 1785 meddelade han sin vän planen till en epopé Över
Gustaf II Adolf. Den 13 april sände han utdrag av första sången.
Versmåttet är det av den härskande franskklassiska smaken
godkända: rimmade alexandriner.

III.
FÖRFATTARREVYN.

Man synes vara ganska enig om att betrakta den femte sången
i »Passionerna» som diktens märkligaste parti. Detta beror
givetvis på den revy, som den unge diktaren där ger över de diktare
och tänkare, som voro föremål för hans särskilda sympati. Det
förromantiska diktidealet får i denna revy sitt första klara uttryck på
svenskt språk. Det är därför naturligt, att litteraturhistorikerna
med intresse stannat vid denna sång och ingående kommenterat den.
Det nya hos Thorild ligger, som Lamm framhållit, inte däri, att
han förde fram författare, som förut varit okända eller
underskattade, utan däri, att han ställde dem över antikens och
franskklassicismens storheter.1 Att Thorild själv tillmätte detta parti en
särskild vikt synes framgå därav, att det var det han hade svårast
att bli färdig med. Den bearbetning, som »Passionerna» under-

1 Lamm, Upplysningstidens romantik II. s. 357.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free