Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Thorilds ungdom 131
Säkerligen äro icke dessa exalterade lovord enbart dikterade
av egennyttan. Thorild är förvisso helt och naivt uppriktig. Men
det är typiskt för honom, att hans förtjusning över väntade
framgångar sammansmälter med hänförelsen för hans hjälpare.
I detta sammanhang är det kanske skäl att ta upp frågan, vad
Wallén stråle kunnat betyda för honom. Det är icke alldeles säkert,
att han betytt mest som praktisk försyn. Som Wallenstråle hade
dåliga affärer, har han åtminstone pekuniärt sett ej kunnat lämna
något mera verksamt stod.1 Däremot har han visat betydande
talang, när det gällde att lansera sin skyddsling.
Som diktare har »Göternas förnämste skald» nog haft mycket
litet att ge av framåtdrivande impulser. I hans rika alstring av
vers är det svårt att upptäcka en rad poesi av inspirerad och
inspirerande kraft. Den mångsidige Wallenstråle är dock icke endast
den skald, »som lärer om äran och dygden och Gud» (Thorilds
»Landtquäde»), han fortsätter en svensk och icke minst göteborgsk
tradition som begravnings- och bröllopspoet — i Legatum
Wallen-strålianum i Kalmar Läroverks bibliotek finnes en stor samling
bröllops- och begravningskväden. Hans egna »Brud- och
Graf-skrifter» uppgå enligt Aron Westén2 till omkring 200. Som
bröllopspoet och pastoral diktare anslår han stundom en rokokoartad frivol
ton i sina alltid lättflytande vers. I sitt Landtquäde med dess
snabba anapester och förstuckna sensualism rör sig debutanten
Thorild i sin mästares dikt- och tonart.
När det är fråga om Wallenstråles inflytande, kan man aldrig
bortse från Göteborgs-miljön och Göteborgs-mentaliteten under de
tider, då Thorild vistades där: hösten 1772—22 sept. 1775, början av
juli 1775 till den ej fullt kända tidpunkt, då han börjar sin
kondition på Eånum, som varade till inemot sommaren 1777, sommaren
d. å. till den 27 okt., januari och de första dagarna av februari
1781, då Thorild under resan till Stockholm gjorde ett kort
uppehåll i Göteborg.
Det har ofta framhållits, hurusom Göteborgs gymnasium under
Lidners och Thorilds uppväxttid var en härd för nya förromantiska
1 Hans kreditorer begärde en gång »immission» i hans lektorslön. Denna
och en del andra sakuppgifter i det följande äro hämtade ur R. Röding: Bidrag
till Göteborgs Latinläroverks historia, III (Gbg 1921).
2 Svenska Kongl. Hof-Clereciets historia, del 3 (Örebro 1814), s. 426.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
