- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
132

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132 Sven Cederblad

rörelser. Från sina lärare har Thorild kunnat få impulser; från den
lärde och känslosamme Gothenius, som var den förste
Ossian-beundraren i Sverige och vars ögon tårades vid »otänkeligen ömma
ställen», från Johan Rosén, vilken som människa och tidningsman
visar markerade drag och som i sin tidningar refererat Rousseau,
Helvetius och Shaftesbury men som dog redan i sept. 1773,
slutligen också från Wallenstråle. Denne mångfrestare, som Gothenius
med skäl förebrådde för hans »flyktiga och lösa snille», var i
varje fall den mest bereste och den mest kunnige i fråga om
moderna språk.

Här träffar man i själva verket de »odödlige snillen», som
Thorild varmast hyllar i Passionernas femte sång. Man har också
förklarat, utan att utreda saken, att Thorilds inriktning mot
germansk förromantik daterar sig från hans gymnasietid. Men saken
är ganska problematisk.

Denna, som det förefaller, mycket naturliga uppfattning av
Thorilds ungdomsutveckling, synes dock stå i nästan diametral
motsättning till den som Thorilds ungdomsvän, Gudmund Lorentz
Sivertson, framställer. Denne omtalar, att »under Skol-tiden och
Gymnasiiåren. . . ingen ting oss emellan var doldt».1 Sivertson
berättar, att Thorild under skoltiden »lärde sig Fransyskan, och
öfverkom Voltaires skrifter, hvaraf Han kunde en stor del utantill.
Under desse åren var hans stil lätt och lekande: och hade jag ej
varit så olyckelig att i en eldsvåda, i Kongelf, under mine Indiske
resor, förlora en stor del af mitt där förvarade Bibliotheque, så
skulle jag kunnat framte en mängd prof på Hans ungdoms foster.»
I fortsättningen kommer Sivertson in på Thorilds vistelse på Rånum:

1 Några data ur Sivertsons liv, hämtade ur Göteborgs Stifts historia och
herdaminne, utg. av S. P. och J. G. Bexell (Gbg 1835) och Göteborgs stifts herdaminne
av C. W. Skarstedt (Lund 1885), visa, huru stora möjligheter han haft att följa
med Thorilds utveckling på nära håll: född i Kungälv 1756 eller 1757, gymnasist
i Göteborg 1775, student i Lund 1777, präst 1780 etc. Läroverksmatrikeln visar,
att han var klasskamrat med Thomas Thorén i översta ringen.

Hans anteckningar om Thorild äro något gråtmilda i tonen. »En tår öfwer
min förwillade wän undföll mig», säger han, då Thorild skrivit till honom: »Jag,
otrogen, dyrkar Gud i naturens ljus och ser icke annat än ofullkomligheter och
vidskepelser i det gudawäsen, du tillbeder». Som skeppspräst i Ostindiska
kompaniets tjänst visar han dock ett annat kynne och för raskt tankarna till en annan
skeppspredikant, författaren till »Min son på galejan». Bland andra prov kan
anföras följande (efter Skarstedt): »Straffet följer synden som skuggan kroppen.
Jag hoppas, att liggandet på Rivö fjord skall afkyla kättjan hos både prästen och
de andra dansmästrarne på skeppet Gustaf III.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free