Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Thorilds ungdom 133
»Här fick han smak för Engelska Litteraturen, och i stället för det
franska lätta i sin stil blef han mera djup hädanefter.»1
Går man till Thorilds första dikter, det på E-ånum författade
Landtquädet och den i Göteborg sommaren 1777 diktade hyllningen
till Carl Fredrik Scheffer, så förefaller det avgjort, som om
Sivert-son hade rätt gent emot de många, som velat förfäkta betydelsen
av de germanskt förromantiska intryck, som Thorild skulle ha fått
vid Göteborgs gymnasium. Hans stil kan ej bättre karakteriseras
än med Sivertsons ord »lätt och lekande». Landtquädet är ett
rokoko-badinage, stämt i Gessners tonart, till Wallenstråles behag.
I sin hyllningsdikt till Scheffer försäkrar Thorild, att Gessners
skulle bli hans »Misis» — i operabaletten Ægle, uppförd 1774, hade
Apollo uppträtt såsom herde under namnet Misis.2 Det är typiskt,
att Apollo för Thorild bär Jierdekostym. Bestämt avvisar också
Thorild den stora heroiska dikten:
Den stränga sedelärans pligt,
En tjugoåra hjeltedigt,
Der infall blixtra, tankar ljunga,
Kan ej en herdemöja sjunga.
Detta avsvärjande av carmen heroicum för den inhägnade
idyllen är helt i Gessners anda: »Nicht den blutbespritzten kühnen
Helden, nicht das öde Schlachtfeld singt die frohe Muse; sanft und
schüchtern flieht sie das Gewühl, die leichte Flöt in ihrer Hand.»3
Bedan namnen vittna om att Thorild ser sitt liv och sin
omgivning i den Gessnerska idyllens dager. »Myrtil» och »Tityrus» äro
— liksom »Arist», Thorilds benämning på Hylander •— vergilianska
namn på huvudpersoner i Gessners Idyllen — »Leis» tyckes däremot
vara en nybildning med hjälp av bokstäver i namnet Lannerstierna.
Men ej nog härmed: hela skildringen av naturen och kärleken är
genomträngd av Gessner-pastoralens oblandat ljuvliga sötma.
I sin dikt till Scheffers ära säger Thorild:
Gresset, Jacobi leda mig
På Gracernes och nöjets stig.
Den Jacobi, som Thorild utväljer till sin ledare, är säkerligen
icke den bekante förmedlingsfilosofen, Friedrich Heinrich (Fritz),
1 Citerat efter Stellan Arvidson, a. a.: s. 270.
2 Enligt noten å s. 227 i Hansellis upplaga av Thorilds skrifter.
8 Sal. Gessner, Schriften, II, Zürich 1770: s. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
