- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
134

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134 Sven Cederblad

som dittills endast utgivit sin filosofiska roman Eduard Allwills
Briefsammlung och vars Woldemar icke utkom förr än år 1779,
utan hans nu mindre kände broder Johann Georg, en visdiktare,
påverkad av Gresset, Chaulieu, Hagedorn och Gleim, vilken
sistnämnde bistod honom vid utgivandet av tidskriften Iris (1775—78).

Thorild har antagligen fått sin uppmärksamhet riktad på Jacobi
genom den märkliga orienterande översikt Om Tyska Witterheten,
som ingår i Gjörwells Lärda Tidningar 1774 (nr 21, 23, 31) och
som med rätta ansetts banbrytande för en högre uppskattning av
tysk litteratur i Sverige. Av artikelserien framgår klart, att man
med »Jacobi» denna tid avsåg vissångaren Johann Georg. Det
säges nämligen i en karakteristik, som är ganska träffande: »Jacobi
sjunger bäst, när han sjunger om Kärleks-äfwen tyr och Småsaker.
Hans tankar äro aldrig höga men altid angenäma: hans Skrifart
är ren och behaglig.» — »Jacobi tänker utgif wa en Skrift för
Fruntimren, kallad Iris ...» — Omedelbart före denna passus betecknas
Lessing som den bäste »Dramatiske Poet Tyskland har» och efteråt
prisas Klopstock som »et af de största Genier, som warit i
Tyskland». Mer än något annat vittnar Thorilds val av ledare om huru
lång väg han hade att gå, innan han nått den litterära ståndpunkt
han intar i Passionerna. I Gresset såg Thorild säkert
pastoraldiktaren, icke komediförfattaren, varom mera i det följande.

Trion Jacobi, Gresset och Gessner representera alltså den
inhägnade idyllen utan mörka skuggor. Det är betecknande för huru
helt och frivilligt Thorild låtit fånga sig i den »lilla smaken», att
han icke har någon högre önskan än att

I lösa skämt, förtjusta bilder
En ljuflig dårskap q vada få
Och på den ömme Gessners vis
I ett inbilladt paradis
Bland Gracer och herdinnor gå.

. Söker man sedan bilda sig en föreställning om den kulturella
och särskilt litterära atmosfären i Göteborg under Thorilds
gymnasietid, får man ett bestämt intryck av att Thorilds förtjusning för
Voltaire — och Voltaire kan i detta fall anses som representativ
för fransk upplysning och fransk smak — bör ha betingats och
befordrats av de kulturella förhållandena. Visserligen sammanföll
Lidners sista gymnasietid med Thorilds första, men det är icke där-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free