- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
135

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Thorilds ungdom 135

för riktigt att utan vidare transponera vad som Warburg haft att
förmäla i sin Lidner-monografi om Göteborg, dess gymnasium och
dess tidningar under Lidners skolår till Thorilds. På grund av
Gustav III:s statskupp och andra omständigheter skiftar staden,
dess lärdomsskola och dess press karaktär under loppet av några
få år. Såsom i det följande skall visas, trängas de förromantiska
strömningarna, som voro ganska starka under 1760-talet, undan av
den gustavianska, mot den franska litteraturen orienterade smaken,
ett undanträngande, som går parallellt med den på sextiotalet
härskande anglomaniens försvinnande.

En av orsakerna till att den förromantiska riktningen, som
dock först fått landfäste i Göteborg, icke lyckades slå igenom, är
den, att dess främste pioniärer av olika skäl ej längre kunde föra
dess talan. Gothenius hade nästan helt och hållet dragit sig från
journalistiken, som icke passade hans lärda och långsamt prövande
grundlighet.1 Eosén slutade sina dagar i september 1773. Under
den korta tid av ett och ett halvt år, då han kunde redigera sin
tidning Hivad nytt? Hwad nytt?, hade de politiska nyheterna och
intressena trängt de vittra i skymundan. De direkta litterära
impulser, som Gothenius och Eosén givit Thorild, ha de
huvudsakligen skänkt som hans lärare, knappast som skriftställare.

Det kan för övrigt ifrågasättas, ja bestridas, att Eosén under
sin sista levnadstid skulle ha varit mannen att ensidigt inrikta sina
lärjungar mot de senaste europeiska strömningarna. Förvisso hade
han i detta fall gjort en märklig insats som Vägrödj are under
1760-talet. Men säkerligen betraktade han icke själv denna gärning
med samma ögon som en litteraturhistoriker under tjugonde seklet.
De tidningsartiklar, vari han refererat Helvetius, Shaftesbury och
Eousseau föreföllo honom nog som episoder i hans journalistiska
livsverk. Intet tyder bestämt på att han själv varit genomträngd
av förromantiska åskådningar. Som swedenborgian visar han sig
mest tilltalad av de rationalistiska sidorna hos swedenborgianismen.
Såsom eloquentiæ et poeseos leetor hade han att föreläsa över
latinska författare som Terentius och Cicero.2 I sin egenskap av

1 Dock har Gothenius i Götheborgs Allehanda (1774, nr 54) dragit i härnad
mot den ortodoxe teologen Petrus Munck, med vilken Thorild senare skulle råka
i delo och som skulle bli föremål för hans oblandade motvilja (Weibull: Thomas
Thorild, s. 43 ff.). Måhända daterar sig Thorilds antipati mot »denne terrible
orthodoxen» redan från hans skoltid och från hans lärares fejd.

2 Boding: a. a., III, s. 66.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free