Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 Sven Cederblad
lärare och latinsk skald framträder han som vårdare av den
klassiska latiniteten. Så såg honom hans lärjunge och efterföljare
Johannes Lundblad, Thorilds vän och klasskamrat, sedermera
professor i latinsk vältalighet. I en dikt om sina lärare säger han
om Rosén:
Care Roséne tamen quantus mihi visus in illis!
Quantus ab ingenio, quantus ab ore lepor!
A te monstrata est Romae florentis imago.
Te duce per Latium tendere dulce fuit.1
Rosén synes därjämte ha varit vida bättre bevandrad i franska
språket och litteraturen än i den engelska, såsom Sylvan framhållit.2
Under sitt sista levnadsår är han gripen av den gustavianska
nitälskan för en ny svensk litteratur. Han bildar nu av vittert
intresserade och köpmän sällskapet »Nil nisi suecanum». Det är
hans patriotiska patos, som Lidner särskilt fäst sig vid. Han säger
i sin gravdikt:
Han som en redlig man i Svea samfund blänkte,
Han andas idel svenskt, och sista pusten skänkte
För fosterlandet upp.
I samma dikt talar Lidner i sina kamraters namn:
Men ack, sin ömma vård han städse oss beviste,
Det frö, som han sått ut, helt visst med tiden gror.3
Vad som Rosén utsått hos sina disciplar under sin sista
levnads-och lärartid är nog framför allt lusten att bidraga till svenska
språkets och svenska vitterhetens uppodling.
Men om också Rosén var förankrad i sin latinsk- och
franskklassiska bildning, har detta dock icke hindrat honom från att ännu
under sin sista tid intresserat spana efter »vad nytt» som hände
inom vitterheten. I hans tidning Hwad Nytt? Hwad Nytt?
förekomma ofta översättningar, i synnerhet från tyskan, verkställda av
medlemmar i Nil nisi suecanum.
Hans direkta inflytande på sin lärjunge Thorild, som vid hans
död ej var mer än fjorton år, bör nog ej skattas så högt, även om
1 Som jag icke haft tillgång till Lundblads Poemata (Hamburg 1821), citeras
dikten efter Ach. Kahl: Nya Kyrkan, II (Lund 1852), s. 30.
2 Svenska pressens historia, (Lund 1896): s. 377.
3 K. Waebueg: Lidner (Sthm 1899), s. 62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
