- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
137

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Thorilds ungdom 137

man tar hänsyn till Thorilds brådmogenhet. Men hans indirekta
kan ha varit så mycket större. Det var dock han, som väckte det
litterära intresset till liv i Göteborg och som till stor del skapat
den andligt livaktiga miljö, i vilken Thorild växer upp. Hans
sällskap Nil nisi suecanum fortlever i Göteborgs Vetenskaps- och
Vitterhetssamhälle.

Men vändom oss till Göteborgstidningarna! Med Rosén
försvann den ende, som kunnat sätta en personlig prägel på en
tidning. Hans änka, Anna Hammar, fortsatte dock utgivandet av
Hwad Nytt? Hwad Nytt?. Den förblev stadens litterärt tongivande
tidning. Just därför att redaktionen icke gav den någon bestämd
litterär fysionomi, blir den så mycket mera tillförlitlig såsom spegel
för tidens kulturella liv.

Mera färglös är Götheborgs Allehanda, som Wallenstråle utgav
under åren 1774 och 1775.

Det visar sig snart, att den känslosamma rousseauanskt
germanskt betonade strömningen icke alls behärskar
Göteborgstidningarnas vittra prosa och vers efter år 1772. En och annan
»prosaisk elegi» eller känslofull dikt förekommer visserligen, men de
bli sällsyntare med tiden. Det är i synnerhet den debuterande
Lidner, som representerar genren. I begravningskvädena anslås
naturligtvis en elegisk mollton. Under rubriken »Betragtelser öfwer
Tiden» meddelar en ledamot i sällskapet Nil nisi suecanum ett
patetiskt brottstycke ur »Les Nuits d’Young» (Hwad Nytt? 1773,
nr 14) — betecknande för det faktum, att man vanligen läste de
engelska författarna i franska upplagor, är, att översättaren utgått
från en fransk version. Ossian nämnes aldrig, så vitt jag funnit.
Icke heller Klopstock. Tyska författare översättas vida flitigare än
engelska, som lysa med sin nästan totala frånvaro. Gleim, »en den
lyckligaste härmare af Anacreon» (Götheborgs Allehanda 1774,
nr 64), Haller, vars långa lärodikt GedanJcen über Vernunft,
Äber-glauben und Unglauben (Hwad Nytt? 1774, nr 265 ff.), med sin
religiositet och tolerans torde överensstämma med den fördragsamma
åskådning Sivertson tillskriver Thorild, och framför andra den
moraliserande och stundom rousseauiseran.de Gellert översättas,
kommenteras och berömmas. Av Lessing meddelas en fabel i svensk
tolkning (Götheborgs Allehanda den 30 maj 1775). Rousseau träder i
skuggan för Voltaire, »denne store Fransyske Skalden, ehuru ej
sällan farlige skribenten» (Hwad Nytt? 14 juli 1774). Det sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free