- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
139

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Thorilds ungdom 139

andra prov på hennes skarpspetsade penna, Kellgren har också
lämnat bidrag, av abbé Michelessi förekomma under år 1773 dikter
i mängd, Bergklint är rikt företrädd, men främst av alla är det
Bellman, som förnöjt göteborgarna.

I och med Gustav III:s tronbestigning, kröning och
statskupp fick även den rojalistiska tillfällighetsdiktningen vind i
seglen. Poeter som Johan Simming, vilkens fader blev adlad
Sim-mingsköld, aktuarien Brunjeansson och som den främste
Wallén-stråle tröttna icke på att skriva hyllningsdikter till konungen och
till Carl Fredrik Scheffer, direktören för Ostindiska kompaniet,
sedermera Vetenskaps- och Vitterhetssamhällets »protector». När
Thorild strängar sin lyra till Scheffers lov, följer han icke blott
Wallenstråles uppmaning utan också dennes vid flerfaldiga tillfällen
givna exempel.

Denna rojalistiska diktning, poetiskt naturligtvis värdelös, och
den allt rikligare flödande svenska lyriken tränga alltmera ut den
utländska. Det är, som om det fönster, Gothenius och Rosén
öppnat mot den engelska litteraturen, hade blivit stängt. Man ser ej
längre västerut utan mot den ny krönte konungens Stockholm. Med
östanvinden från Mälaren kom också en viss förkärlek för franskt
språk och fransk litteratur och särskilt franskt drama.
Wallén-stråle, som efter Roséns död blev stadens litteräre centralfigur, var
odeciderad till sin läggning, men i hans alexandrindikter till Gustav
III och Scheffer blomstrar fransk retorik.

Den genre, som jämte tillfällighetsdiktningen är den trägnast
odlade i Göteborgs-tidningarna, är pastoralen. »Dies deficiat», om
man skulle söka räkna upp alla dessa »Herdaspel» och
»Herda-quäden», som fylla bladen. Nämnas kan, att i Hwad Nytt? för
år 1776 (d. 14 nov.) förekommer ett brottstycke av Gessner i svensk
tolkning. När man läser denna välljudande prosa och andra
pastorala dikter i tidningarna, kan man icke undgå att lägga
märke till huru mjukt det svenska språket, i andra opera så
kantigt, böljar fram. Genom Atis och Camilla hade »järnhårt språk»
faktiskt blivit »brutet». Har Thorild på Rånum haft tillgång till
Wenersborgs Weckotidning — något som väl är mycket möjligt —
så har han haft ett ytterligare tillfälle att invagga sig i pastoralens
monotona harmonier. Under år 1777 förekomma flera prov på
herdediktning både på vers och prosa. Det räcker att nämna några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free