Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 Sven Cederblad
rubriker: Kärleken och twenne Fogelfän g are, ett stycke rytmisk prosa
i Gessner-ton, Minne af en Wän, en pastoral elegisk dikt, Min
enslighet (översättning), Till Chloris, Till Daphne, Till Zephis. Något
som givetvis har varit av betydelse för den unge poeten är det
breda utrymme, som i dessa herdedikter tillmätts naturskildringen
och natursvärmeriet. Sällsynta äro icke heller andra
naturbeskri-vande dikter, som sakna pastoral karaktär och ofta skildra
lantlivets lugn och behag i motsättning till stadslivets jäkt.
När Thorild i sina båda förstlingsdikter förenar
tillfällighetsdikten med pastoralen, så verka dessa poem i hög grad typiska för
Göteborg på Wallenstråles tid. Det kan tilläggas, att Wallenstråles
bröllop satt även andra pennor i rörelse. I en bröllopsdikt (Hwad
Nytt? 1777, nr 97, 98) har Bergklint gjort fåfänga ansträngningar
att vara graciös, frivol och spirituell. I samma tidning (nr 109,
110) förekommer också en annan brudskrift, författad av en av
Wallenstråles vänner.
Som ett nästan avgörande skäl mot alla påståenden om att
Thorild redan under sin gymnasietid skulle ha orienterat sig mot
germansk förromantik, tillkommer det faktum, att främmande språk
icke lästes på gymnasiet.1 Däremot fanns även för en mindre
bemedlad möjlighet att lära sig franska, vilket rimmar sig väl med
Sivertsons uppgift, att Thorild som gymnasist »lärt fransyskan».
Utom schemat undervisade i franska en löjtnant von Brakel, om
vilken det i Hwad Nytt? (d. 11 febr. 1775) säges, att han
»förbinder sig vår Stads- och Gymnasieungdom med sin undervisning
i Fransyska Språket». I samband med denna uppstodo
förvecklingar, som ha ett visst intresse för Thorilds biografi. År 1775
anhöll von Brakel hos konsistorium, att »någre af ungdomen måtte för
öfning i franska språket få agera en comedie», varemot dock biskop
Lamberg inlade sitt veto. Brakel fortsatte dock sina förberedelser.
Biskopen besökte då gymnasiet och fann, att i översta klassen
(i vilken Thorild gick) endast 6 lärjungar av 36 voro närvarande
och 14 eller 15 av 44 i de andra; de frånvarande voro sysselsatta
med att inöva komedien. Saken förevar i konsistorium den 5 febr.
»Utom den tidspillan, som uppstår vid inlärande af ett stycke på
främmande språk», tyckte biskopen »det för hederlige mäns barn
vara mindre anständigt att på en offentlig skådeplats visa sig som
1 Enligt B. Boding: Bidrag till Göteborgs Latinläroverks historia, I (Gbg
1898), s. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
