- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
145

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Thorilds ungdom 145

holm den 15 augusti 1774 (Hwad Nytt? d. 24 aug.), »efter hand, i alt
likna Hufwud-Staden. Det äger, liksom Stockholm, sine egne
författare, sit eget Witterhets-Sälskap, sine egne Tidningar».
Signaturen C. G. L. (Carl Gustaf Leopoldt) hade nog mera rätt än han
själv visste. Orden gälla särskilt om mitten av decenniet. Mot
slutet av 1770-talet börjar den tysk-engelska förromantiken att åter
visa sig i form av en större känslosamhet.

Det förhåller sig sålunda icke alls så, som det heter i
Arvidsons avhandling (a. a., s. 273), att den »första svenska
förromantiken som bäst spirade» i Göteborg vid 1770-talets mitt, den höll i
stället på att förtvina. Den enda genre, som kan kallas romantisk,
— romanskt romantisk men icke förromantisk — och som stod i
sitt flor, var herdedikten. Ett studium av den kulturella miljön
ger som slutresultat, att Sivertsons uppgifter äro mer än sannolika
och att Thorild måste ha stått i kontakt med den allmänna
meningen och mentaliteten, när han som sin idol har gustavianernas:
Voltaire. Thorilds förromantiska genombrott måste förläggas till hans
Lundatid. Under sin gymnasietid i Göteborg är han ännu fången
i den gustavianska smak, som han sedan med hela sin eldighet
skulle bekämpa.

Helt och hållet kan man dock ej avvisa den vanliga
uppfattningen, att Thorild redan som gymnasist kommit i beröring med
verkningsfull rousseauansk germansk förromantik. Det är
visserligen alldeles oriktigt, att Thorild i Göteborg »inledde bekantskap
med de engelska författarna» genom Gothenius’ förmedling, och
obevisbart, att »Gothenius ledde särskildt den unge Thorilds håg
till Ossianssångerna», såsom Alfred Forsvall kategoriskt påstår
(Lunds universitets årsskrift, 1908, s. 29). Men Gothenius kan ju
ha fällt något ord om Ossian, som längre fram burit frukt. Likaså
kan Rosén ha uttalat sig om exempelvis Shaftesbury, Young och
Rousseau på ett sätt, som stannat i Thorilds minne. Dessa impulser
ha dock icke verkat förrän senare. Fröna ha ej kunnat gro, förrän
de yttre klimatiska betingelserna blivit gynnsamma och Thorild
själv blivit en annan. Vad som förut låg gömt i snö, har då
kunnat komma upp i tö. Det saknas icke parallellfall. Fastän
Thorild under gymnasisttiden lärt känna den »farliga skribenten
hr Voltaire», förblev han dock en tid kristen. Verkningarna av
Voltaires kristendomsfientlighet ha icke framträtt förr än under
krisåret 1779. Med Svedenborgs läror blev han förtrogen som gymna-

10— 32Ö01. Samlaren 1932.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free