- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
148

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148 Sven Cederblad

plikta sig, men de kunde icke i övrigt av biskopliga och
konsisto-riella föreställningar förmås till att återkalla.

Så stodo sakerna, då Thorild kom till Göteborg. Processen
fortgick även under hans gymnasietid. Den 16 juni 1773 fingo
Rosén och Beyer i domkapitlet stå till svars inför justitiekansler
J. W. Liljestråle, vilken som visitator besökte domkapitlen. På hans
fråga, om de befattade sig »med några theologica eller
predikoämbetet», svarades nej under åberopande av kungl. maj:ts
befallning. Men år 1775 blev Beyer förvunnen att i hemlighet ha hållit
svedenborgska konventiklar och enskilt genomgått en s. k. filosofisk
kurs. Beyer försvarade sig med att han efterkommit en begäran
av eleverna, bland vilka befunnit sig en son till domprosten och
tre söner till lektor Roempke. Senare s. å. blev han åter av
dåvarande rektor Gothenius anmäld för att ha hållit ett exegetiskt
kollegium.

Att i övrigt redogöra för denna segslitna process är överflödigt
och hänvisas därför till Kahls, Sundelins och Bergs dock icke i allo
överensstämmande framställningar. Likväl måste några ord sägas
om Beyers karaktär och om lärostridens verkningar på gymnasiet.

Beyer har blivit olika bedömd, och han ter sig ganska
problematisk. Hans kollega Gothenius vitsordar hans lärdom och
skarpsinne, och på den punkten råder ingen oenighet. Sivertson antyder,
att hans övertygelsetrohet möjligen kunde härleda sig av »högmod».
Gothenius synes ha varit av samma mening. Till .Gjörwell skriver
han redan 1768: »B. skyr ej misstankar för svedenborgianismus,
hvilket ej är underligt, ett par år har han varit sådan. Han har
X^enetration och är excellent at både speculera och inhærera en
mening. Ambition at vara unique på sin ort, torde vara någon
vidlådande svaghet.» I det strafftal, som biskop Lamberg på order
från högsta ort höll för Beyer och Rosén, förklarade han deras
irrlärighet icke blott med deras »oförsvarliga okunnighet i religionen»
utan också med »lusten att vilja synas öfver andra».1 Nu är dock
att märka, att Sivertson talar som präst i svenska statskyrkan, att
Gothenius, som dock skrivit de s. k. »nyttorna», d. v. s.
tillämpningarna till en svedenborgsk postilla av Beyer, började inse, att
det var bäst att »retirera», och att Lamberg naturligtvis är jävig
— hans ord äro måhända dikterade av en aldrig erkänd känsla av
underlägsenhet. I alla framställningar utom Sundelins tecknas

1 Warburg: a. a., s. 47.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free