- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
149

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Thorilds ungdom 149

Beyer odelat sympatiskt, som en orädd och rättrådig man; men
åtminstone hos Wilh. Berg och Kahl kan man spåra en tendens att
upphöja honom på de övrigas bekostnad. Fråga är dock, om icke
Sundelin, som trots sin egen ortodoxa uppfattning och sitt
avståndstagande från svedenborgianismen strävar efter oväld, har rätt i sin
mera kritiska syn på mannen. Han finner honom icke alltid ha
uppträtt fullt öppet och ärligt. Denna uppfattning synes bestyrkas
av konsistorieprotokollen. Dock tage man hänsyn till hans
bekännelse år 1770, likaså till den oerhörda risk, han löpte: det talades
allmänt om landsförvisning; icke heller ville han väl låta sina
fiender triumfera. Också beror ju allt på jämförelser, säges det, och
Thorild har måst anställa sådana mellan Beyer och Rosén å ena
sidan samt deras motståndare å den andra. Om dessa har aldrig
någon meningsskiljaktighet rått: ingen har försvarat biskopen mot
beskyllningen att fegt och inställsamt ha svängt kappan efter
vinden, domprosten mot förebråelsen för intolerans och hätskhet, prosten
Kullin mot anklagelsen att ha förblandat sina egna intressen med
skrymtaktigt nit för den rena läran. För en intelligent gymnasist
måste Beyer framstå som den självständige, vidsynte och modige.
Bey ers advokatyr och undfallenhet hade också mest framträtt under
tiden före Thorilds ankomst till Göteborg. Härtill kommer Beyers
förmåga att fängsla, trots att han icke hade någon litterär talang:
Rosén klandrar exempelvis hans »odrägliga trästyl». Om hans
intresseväckande undervisning vittnar vältaligt det faktum, att det
var på sina elevers uppfordran, som han höll sin filosofiska kurs.
Också i detta fall kunde Thorild och hans kamrater göra
jämförelser, som måste utfalla till Beyers fördel, om man får tro vad som
yttrades i domkapitlet av C. J. Brag, bibliotekarie vid gymnasiet,
den 9 nov. 1774, då frågan om besättandet av det av Beyer sökta
lektoratet i teologi var före. »De theologiska lektionerna läsas
sömnigt», yttrade han. Kullin, som hugnats med prosttitel, ehuru han
egentligen var matematiker, och som sedermera fick det indräktiga
prebendelektoratet, hade säkerligen icke samma möjligheter att intressera
sina disciplar. Vilket intryck Beyer kunde göra på en begåvad och
mottaglig lärjunge, framgår av vad hans lärjunge Johan Lundblad,
den blivande professorn i latin, haft att säga. »Om Be}7er och
Rosén», berättar Kahl (a. a., II, s. 29), »hörde man honom aldrig
yttra sig utan med innerlig högaktning, warm tacksamhet och ofta
under tårar ...» Det är väl också Lundblad, som är den främste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free