- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
153

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Thorilds ungdom 153

fysikaliska och astronomiska intressen.1 Eespondens var en viss
Birger E»ampe. Också vid avgångsprovet, som kunde avläggas på
tre sätt: concionando, disputando och perorando, har Thorild valt
disputationens form.2 Hans försvar vid detta tillfälle var lysande,
enligt en nedan återgiven anekdot.

Alla dessa privata och offentliga diskussioner ha naturligtvis
bidragit till att utveckla Thorilds självsäkerhet och särskilt det
starkt dialektiska draget i hans läggning. De ha säkerligen betytt
mer än så. Den frågan måste besvaras, hurudan Thorilds inställning
till svedenborgianismen var och vad denna kan ha betytt för honom.

Thorilds vän Sven Heurlin, som stiftade Thorilds bekantskap
åtskilliga år efter dennes gymnasietid, uttrycker sig på denna punkt
med yttersta försiktighet, detta i motsats till senare forskare (Kahl,
Skarstedt m. fl.), som dock knappast kunna anses vittnesgilla.
Heurlin berättar i sina anteckningar:

Före år 1779 hade Thorild varit en lifligen exalterad Christen i
den mest orthodoxa meningen. — Anledning saknas icke till den
förmodan, att Thorild i sin första ungdom varit tillgifven Svedenborgs
läror: desse grepo just under de åren Thorild bevistade Skolan och
gymnasium i Götheborg der omkring sig och synas öfverensstämma
med Thorilds snille. Sjelf medgaf han också, med en slags saknad,
att han i en förfluten ungdom varit innerligen lifvad af Christendomens
enthousiasme . . . Hans trosbekännelse öfverensstämde annars vid denna
tiden nära med Rousseaus i Vicaire Savoyard.3

Sivertson, som stod Thorild nära, går dock icke så långt, att
han tillskriver Thorild någon böjelse för svedenborgianismen. Bey ers
filosofiska kollegium hade visserligen mycket eldat »Thorilds
tankegåfva», men å andra sidan hade han haft »förstånd att visa sina
förtrognare kammerater de villosattser, som Beyer äfven härutinnan
sökte framsmyga». Detta förutsätter icke blott en genomträngande
skarp intelligens utan också en nära förtrogenhet med Svedenborgs
åskådning. Någon proselyt till Svedenborg har han troligen icke
varit, icke heller någon utpräglad motståndare, om också det
uttryck om Svedenborgs läror: »villosattser», söm användes i Sivert-

1 Om C. H. Bündy se Boding: a. a., III, s. 80—82.

2 Enligt rektor WallenstrÅles årsberättelse i läroverksmatrikeln hade 5
elever visat »diligentiam suam et eruditionem concionando», 6 stycken Thorild
inberäknad »disputando», 1 (Lundblad) »perorando». Götheborgs Allehanda (1775,
nr 50) upplyser om att Thorild som opponent hade A. Waldstedt, bohuslänning.
Disputationen ägde rum d. 19 juni »under V. L. Klefwerströms styrsel».

3 Citerat efter Arvidson: a. a., s. 62, 63.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free