- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
154

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154 Sven Cederblad

sons framställning, skulle kunna anses peka i denna riktning. Men
ordet bör nog stå för statskyrkoprästen Sivertsons räkning, icke
för Thorilds. Ty den åskådning, varom uttrycket vittnar, står i
bjärt motsättning till den vidsynta tolerans, som Sivertson
tillskriver honom: han tålde ju aldrig »irreligiöst tal, och tyckte icke
heller om att man lastade någon slags religion, som andra
om-fattadt af öfvertygelse». Denna allsidiga fördragsamhet måste ha
drivit Thorild till opposition mot konsistoriet.

Vad svedenborgianismen främst betytt för Thorild har den
skarpsynte Sivertson upptäckt och avslöjat med sina ord om att
Bey ers kollegium »lade första grunden till Scepticisme» hos Thorild.
Bekantskapen med Voltaire, vars toleransdrama Zaire spelades i
Göteborg vid denna tid, har också i effektiv samverkan med Thorilds
missnöje med konsistoriets intransigens kunnat driva honom i
riktning mot den fördragsamma skepsis, som bär upp hans tal på
Göteborgs nation och som är en grundförutsättning för allt
dialektiskt tänkande.

Därtill har nog svedenborgianismen i den form, vari den trädde
gymnasisten Thorild till mötes i Beyers filosofiska kollegium,
förmått att väcka och mäktigt befordra Thorilds metafysiska intressen.
Kahl har meddelat några av Thorildforskningen obeaktade utdrag
ur Beyers föreläsningar.1 Han karakteriserar dem, efter vad det
synes med rätta, som »till tanke och form så Swedenborgiskt
originella, att de på mer än ett ställe utan förlust af sin egendomlighet
swårligen kunna återgifwas på swenska». Beyers dictata äro klara,
systematiska. På en spekulativt lagd yngling, söm genom dem
stiftade den första bekantskapen med ett metafysiskt system, bör
deras teosofiska Guds- och naturuppfattning ha verkat i hög grad
tanke- och fantasieggande. Det är ej så litet i dem, som för
tanken till Thorilds senare naturpanteism. Redan i de första raderna
spåras en tendens mot en optimistisk monism: »In omni re creata
est aliquid boni et veri, nam profectæ sunt res universæ ex amore
et sapientia primi entis, et opus, quod ab aliquo proficiscitur, suum
ref ert auctorem». I fortsättningen utreder Beyer det godas och
sannas natur och inbördes relationer. Det onda hos människan är
intet annat än hennes »aversio a bono», vilket för den monistiska
tendensen i Beyers kurs är betecknande. Eedan från sommaren
1775 finnes ett belägg på att Thorilds religiositet innerligt samman-

1 A. a., haft III, s. *18—25.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free