- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
159

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Thorilds ungdom 159

ut på att »återföra den gyllene åldern». Häri liknar han Rousseau
och så många andra utopister. Det ögonblick måste komma, då
den pastorale romantikern skulle vakna och se skillnaden mellan
herdediktens »paradis artificiel» och verklighetens värld. Han har
icke kunnat släppa drömmen utan velat göra den till verklighet.
På ett av de ställen i landskapstalet, där den överströmmande
känslan tvungit Thorild att välja versens form, har han givit uttryck
åt sin förhoppning, att den »gyllne tidens och herdarnes vishet»
måtte komma åter:1

Kom sälla, oskuldsfulla tid,

Kom med din enfald och din frid

Att än en gång vår jord försköna!

Huru Gessner kunnat bana vägen för Eousseau, har Arvidson
utrett (a. a., ibidem).2 Men ännu mera ledning och stöd på sin
väg från bukoliken till Rousseaus kulturkritik har Thorild kunnat
få av den, som han jämte Gessner nämner såsom sin ledare i
hyllningsdikten till Scheffer: Gresset.

Gresset framstod säkerligen — det framgår av det
sammanhang i vilket han nämnes — för Thorild icke som komediförfattaren,
auktorn till Le méchant, utan som den älskvärde pastoraldiktaren,
översättaren av Vergilius’ ekloger, som i sin dikt A ma Muse
kallar sin sångmö »nymphe badine ou bergère sensible» och som
där avlägger ungefär samma poetiska programförklaring som Thorild
i sina förstlingsdikter.3 Den som i Sverige först uppmärksammat
Gresset torde ha varit N. H. Silfversparre, som år 1753 lät trycka
Le siècle pastoral eller Den Sälla Herde-Tiden, där det franska
originalet meddelas jämsides med en svensk tolkning. I strofer,
för vilkas melodiösa välljud den unge Thorild bör ha varit känslig,
skildrar Gresset den försvunna lyckliga och fredliga guldåldern,
han amplifierar Ovidius’ beskrivning under ständiga jämförelser
mellan förr och nu:

Sophismes, erreurs, imposture,
Rien n’avoit pris votre poison,
Aux lumières de la Nature
Les Bergers bornoient leur raison.

1 Hanselli: I, s. 245, 246.

2 Jämför öcksa Lamm: Upplysningstidens romantik, I: s. 341.

3 Över huvud taget synes Gresset som dramatiker ha varit föga känd i Sverige.
Enligt F. A. Dahlgben {Förteckning öfver Svenska Skådespel, Sthm 1866) har
blott en enda pjäs av Gresset spelats på en Stockholmsscen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free