Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.66 Sven Cederblad
tiska, mot den praktiskt tillämpade naturvetenskapen orienterade
åskådningar torde återfinnas i hans skrifter. När han hyllar Scheffer
i sin dikt av 1777, har han icke en anspelning på denne som
direktör för Ostindiska kompaniet eller ett ord om det samtida
Göteborg som handelsstaden, blomstrande genom sjöfart, stigande
järnexport, manufakturer och sillfiske. Göteborg är märkligt genom
sitt »Helikon» och Scheffer som detta Helikons protector.
Likväl har han dagligen kunnat se några av de främsta i
Göteborgs köpmanskår. Han åtnjöt fritt bord hos Jonas Tranchell, i
sinom tid direktör för Ostindiska kompaniet. Därjämte var han
informator hos köpmannen Hans Jacob Beckman, som enligt
annonserna handlade med sydfrukter, smör, ost och sill m. m. Men han
har aldrig svikit landet för staden, fysiokratien för merkantilism en.
Härvid kan ju bondeblodet ha gjort sig gällande. Men icke ens i
Göteborg var han utestängd från inflytandet från den nya
gustavianska fysiokratiska kursen, vars främste representant i landet
Carl Fredrik Scheffer var. Hwad Nytt? gör sig ofta till tolk för
rent fysiokratiska åskådningar. I ett brev från den åkerbrukande
staden Varberg (d. 18 juni 1774), lovordas stadens invånare för att
de »gifwa ej efter sjelfwe Engeländarne i Landtbruket». Så
beskrivas gödsling, dikning ete, tills hela skildringen mynnar ut i
konstaterandet: »Ingen handtering gifwes, som är ädlare än
Åkerbruket». Som motivering anföras tre skäl. Jordbruket är den
äldsta av näringar: »Gud sjelf instiftade Jordbruket». För det
andra ha store män som Camillus utövat detsamma. »Det 3dje
skälet till Åkerbrukets ädelhet, befästes genom de månge lärde Män,
som hafwa skrif wet därom. Flere kunde anföras, om det behöfdes
i wår store Konung Gustaf den Tredjes ärerikaste Regerings-sätt».
I en följande korrespondens (d. 23 juli) spinnes på samma tråd.
Mera jords upbrukande» förklaras vara enda medlet att hjälpa
handeln. Den 10 aug. s. å. kan tidningen berätta utförligt om den
hyllning, som i Paris ägnats Gustav III, därför att han såsom
ingen regent före honom »erkändt och förklarat, at Åkerbruket är
grundfästet för Rikens styrka och wältrefnad». Härtill komma de
otaliga dikter, som besjunga lantlevnaden och av vilka särskilt kan
nämnas En Landtmans tankar (Hwad Nytt? 1775, nr 151, 152), ett
stycke »belåtenhetslyrik», där lantmannen förnöjd prisar sin »vålmar»
och sin fårskinnspäls. Denna fysiokratiska agitation kan alltså
anses ha framträtt tillräckligt stark även i 1770-talets Göteborg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
