Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Thorilds ungdom 173
roll, som Gymnasiets lärare, Öhrwall, Gothenius, Rosén och framför
andra Wallenstråle spela, närhelst staden vill »wisa en
underdånigskyldighet emot så Höga Personer». Här har beskrivningen av
festligheter och underdånighetsbetygelser förlänats en så stor bredd,
för att därav må framgå, huru djupt de ingrepo i borgerskapets,
enkannerligen gymnasieungdomens liv.
Också på gymnasiet inplantades, vårdades och frodades den
rojalistiska andan. Gymnasisterna själva kunde få uppträda som
festtalare, särskilt söner till fäder, som kunde vänta sig något
nådevedermäle för deras tal. Den 29 maj 1773 höll Adolph Wilhelm
Ekebom enligt Gymnasiematrikeln ett tal på svenska, som han
utarbetat med sin fader domprostens hjälp (»juvante ingenii opibus
suis Patre»). Talet hölls »in memoriam coronæ Regi nostro
clemen-tissimo impositæ» och handlade naturligtvis om de »tre gustaverna,
Svenska rikets sanna fäder». Också lektor Roempkes son, liksom
Ekebom klasskamrat till Thorild, fick mera offentligt tala till
konungens lov. Götheborgs Allehanda berättar (d. 13 dec. 1774),
hurusom de studerande Luciadagen »anstält igenom sit Eget Capeli
en Concert», . . . »hwarefter de sedermera gofwo hwarandra en
aftonmåltid». Så följer en mycket vacker skildring av ungdomens
konungska sinnelag:
De unge och späde weta sig ock wara undersåtare af wår Wise
GUSTAF, och willa i underdånig lydnad, nit och trohet icke eftergifwa
de äldre och ypperligare i Samfundet. För en så stor Konung börjar
ock aldrig Swears wördnad för bittida; och underdåniga önskningar
för Hans Maj:ts och det Kongl. Husets wäl, tolkade af en sedig
ungdom, i oskuld och menlöshet, hafwa altid något besynnerl. angenämt,
rörande och intagande. Gymnasisten Gustaf Roempke, som förenar
med en god application för Skaldekonsten, en ganska wacker röst,
förklarade wid detta tilfället sin och sina Cameraters underdåniga
wördnad för wårt Konungahus med följande verser:
För Hans Maj:t Konungen:
Wi önske wår Monarch, med Hälsan, många år,
I annat alt Han wist wår önskan öfwergår!
I fortsättningen hyllade Roempke med var sitt verspar det
kungl, husets övriga ledamöter.
Det behöver icke sägas, att rektor Roempke i sin årsberättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
