Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 Sven Cederblad
räknar konungens besök d. 13 dec. 1772 som den största lycka,
som kommit Athenæum Gothoburgiense till del.1
Endast med en hänvisning till den flammande ro j alismen i
staden och vid dess gymnasium kan man förklara, hurusom den
unge Wertherianen kunde vara så djupt gripen av beundran för
Gustav III, att han exempelvis i brev (till Hylander sept. 1781)
utbrister: »Begriper du, at jag är kär i kungen? Min vilda
republi-kanism har förlorat sig i ömhet närmare denna ädla, skarpsinniga,
glada och välgörande människan» . . }
Genom Thorilds egna ärelystna drömmar och genom beröringen
med Wallenstråle, Vetenskaps- och Vitterhetssamhället och andra
Wallenstråle närstående kretsar har väl detta Thorilds rojalistiska
svärmeri på avstånd vidmakthållits men också fått en stark bismak
av opportunism. Naivt avslöjar Thorild i ett brev, huru hans egna
beräkningar mänga sig i hans kärlek till konungen: »Jag känner
något för honom, som om jag är lyklig, blir den lifligaste
tillgifvenhet».3 Beroende av sina beskyddare, halvt inordnad som
undervasall i det gustavianska feodalsystemet, för livet infekterad
med den gustavianska vanan att smickra grovt, är han ännu vid
sin resa till Stockholm i febr. 1781 långt ifrån den rakryggade
radikal, som gav ut Den nye granskaren och försmådde Gustav IILs
nådiga anbud efter Uppsala-disputationen.
Detta är icke det enda, som förbryllar hos den unge Thorild.
Visserligen kan man hos gymnasisten Thorén spåra drag, som sedan
möta fullt utvuxna hos mannen Thorild: ärelystnaden, framåtandan,
egenkärleken, den självsäkerhet, som höli honom uppe och drev
honom framåt, den snabba, slagfärdiga, kamplystna intelligensen.
Men i övrigt har icke gymnasisten varit mannens fader. Den som
skulle djärvt förnya den svenska prosan och skriva Passionernas
kantiga hexameter, debuterar med den mest regelrätta och lättast
flytande vers, som då skrevs i Sverige. Landtqvädets poet, som
skulle bli 1780-talets stormfågel och förlikna sig själv vid örnen,
är ännu 1777 sparven som »kvittrar mellan kvistarna»; den »stora
smakens» eldige förkämpe framträder som en vanlig tillfällighets-
1 Det står skrivet i Läroverkets matrikel: »Summo inter omnes felicitates
suas loco depntat Athenæum Gothoburgense, quod suo sub tecto per horulam d.
13 Decembr. divertere dignatus est, ad urbem nuper advena, Rex
Augustissi-mus» . . . etc.
2 Bref, s. 61, Weibull.
3 Kursiveringen är Thorilds (Weibull: Bref, s. 36).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
