- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
181

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Thorilds ungdom 181

Gudomligt skön en flicka,

Slingad intill sin älskares själ,

I en alla himlars kyss

Lofva en öm, en evig tro, då vild

En bister jätte nämd Far, rusade fram

Och störtade henne med en vink

Ned i en annans famn. Mitt öga

Mörknade, och jag grät — af harm.1

Arvidson anser, att Rousseau och särskilt La nouvelle Heloise
inspirerat denna syn.2 Men det torde vara ovedersägligt, att
Thorilds restlösa inlevelse i Rousseaus kärleksroman betingats av att
dennas förlopp av händelser och själsrörelser sammanföll med
förloppet av Thorilds egen kärlekshistoria. Det arkadiska landskap,
som inramar de älskande, flickans gudomliga skönhet, den
himmelska kyssen, löftet, skilsmässan, hennes förening med en annan,
tårarna — allt detta är visserligen La nouvelle Heloise men också
Thorilds egen erfarenhet. Det är psykologiskt otillräckligt att
förklara »harmen» som enbart en »Lesefrucht». Thorild var icke längre
— år 1787 — litteraturförgiftad. Men givetvis hade alla lästa
kärleksromaner med ståndskillnadsmotivet övertygat honom om att
hans fall var långt ifrån enastående.

Änna Britta af Dittmers giftermål med en annan var den
första allvarliga motgången i Thorilds liv. Dittills hade allt gått
den uppåtsträvande, medellöse, begåvade ynglingen väl i händer och
någon rabulism kan man förut svårligen spåra hos honom. Det är
då klart, att hans besvikelse också skulle medföra en mera kritisk
och oppositionell inställning mot omgivning och samhälle och att
han skall villigare anamma Saint Preux’s och Werthers otåligt och
ömtåligt trotsiga attityd. Mot slutet av sin Lundatid visar han ett
vresigare humör. Lätt kunde hans motvilja mot »fruarna med denna
kalla ärbarheten och denna stålta och äresjuka blicken och själen
full af rang» gå över. i den motvilja för äktenskapet, som han sedan
länge kom att hysa. Sin första stormande oppositionslust i
Stockholm har han själv betecknat som »wertherisk». Till en början
visar sig hans hat mot den bestående samhällsordningen i att han
»trotsigt höjer veklighetens skri». Så frigör han sig från Werthers
och Saint Preux’s blödighet — men den av Werthers Leiden och
Rousseaus skrifter närda oppositionsstämningen kvarstår.

1 Hanselli: I, s. 181.

2 A. a., s. 403.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free