- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
183

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Thorilds ungdom 183

sjelf, då man icke mera gissar, utan erfar! Lyckliga tidehvarf, då
man emottager och åtnjuter vishetens lif utan att bortblanda det
med inbildning och fördom–––––-»-1 Sammanställningen av
»inbildning och fördom» är påfallande och blir det ännu mera i
belysning av Wallén str åle-brevets uppfattning. I detta är inbillningen
en kosmisk rymd, där hans »ömhet» kunde »förlusta sig i
främmande nejder» samt »lätt som Astrild och gudomligt fri» uppsöka
Eos eller vem det vara månde. I landskapstalet bär Thorilds
personifikation av den okonstlade sanningen Eos’ drag, såsom redan
Atterbom uppmärksammat.2 Hon framställes som en »ung oskyldig
arkadisk herdinna, som med en frisk blomsterkrans på sitt hår i en
fri och enfaldig täckhet behagar ända till sjelfva kärleksgudarne».8
När Anna Brita af Dittmer stod i begrepp att gifta sig, flyttade
Thorild minnesbilden av Eos till inbillningens värld, där hon
ständigt kunde förbliva lika skön och öm. Åtminstone för Thorilds
egen del kunna hans ord i anmärkningarna till Inbildningens nöjen:
»Lifligt minne är inbildning» gälla som en psykologisk sanning.4

»Jag–––––öfverlemnade mig åt alla mit hjertas och Min Jn-

billnings ljufva förvillelser», berättar Thorild i sitt
Wallenstråle-brev. Det är, som hörde man upptakten till hans prosaiska ode
Inbildningens nöjen, där Thorild hänryckt prisar »de dödligas
gudomlighet», som låter det »evigt leende Arkadien» uppblomstra och
som »lät Eden blomstra för Eos’ blickar».5 Också Thorild hade
varit i Arkadien. Efter sammanstötningen med verkligheten skapar
han en värld bredvid denna och flyr med frenetisk iver till
fantasiens »ljufva förvillelser».

Året 1779 är det avgörande brytningsåret i Thorilds liv, då
han övergiver kristendomen för en materialistiskt betonad panteism.
Ännu i den psalmartade dikten På Juldagen (1778) är han ortodox
kristen:

Hvad godhet, o min rörda själ,
En Gud är menska vorden!
Att göra otacksammas väl
Kom skaparn ned på jorden.

1 Hanselli: I, s. 244, 245.

2 Svenska siare och skalder IV, s. 50.
8 Hanselli: I, s. 244.

4 Ibidem: s. 50.

5 Ibidem: s. 41, 45.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free