- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
185

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Thorilds ungdom 185

Du har rätt: Eos är icke mera i naturen. Men Korid., har du
val eftertänkt: efter hvilken natur är det wi röras, åtrå, lida och
handla? Efter den stora werkeliga utom oss — eller efter vår egen
inbillning och känsla? Ack! denna sednare. Men där blomstrar ännu
wåren 77, där lefwer ännu Eos, öm förledande, kär i din Mirtil.
— Eller Korid., är det icke så vi tillbedja alla gudomligheter? Dessa
andaktens förtjusningar, dessa illusioner, som jag så ofta kallat ljufva
och himmelska — hafva de väl någon annan grund?

Härpå gör också Koridon ett medgivande:

Denna fördomen är för skön och för oskyldig at bestridas. Jag
tillstår, at r(eligionen) är den ljufvaste af alla villfarelser. Jag vet
det af känsla. Men därför är ock naturalismen och den fria filosofien
icke för andra själar än dem, som behöfva den, som äro nog öfver
barndomen, för at anse det verkeliga lifvet ädlare än en dröm, som
förtjusar dem.

Så tar Mirtil åter vid, dock utan att hans ord synas stå i
något direkt sammanhang med Koridons. Den plats, där Koridon
för tillfället uppehåller sig, L:s säteri, d. v. s. Lindas, beläget i
närheten av Rånum, uppväcker hos Mirtil gamla minnen av en
försvunnen lycka.1 Mirtil säger med ord, som utesluta all tanke på
att Thorilds kärlekshistoria varit en snart glömd episod:

— — ifrån L:s säteri! Så nära dessa lykliga ställen . . . ach,
min vän, hvad du är ljuf för mig! som för en främling, när man
talar för honom om sitt hem. Men du såg hanne inte? Du har
ingenting at berätta mig om hanne? Ömmaste vän, som sjelf älskat!
Mit hjerta lefver i en ödemark och har ingen annan föda än minnet
och dina bref — vill du at det skall dö? ...2

Det är icke lätt att spåra sammanhang och mening i detta
samtal, vars disparata karaktär delvis beror på att Thorild ryckt
loss och sedan sammanställt brottstycken, som icke alltid passa
tillsammans, ur en brevväxling, som i övrigt gått förlorad. Så
mycket tyckes dock vara klart, att Thorild velat jämställa den

1 Weibull har i Thomas Thorild, s. 48, uttalat en försiktig förmodan att
Koridon kunde motsvaras av Sivertson. Troligare synes mig vara, att Koridon
är Heurlin. Denne säger sig i brev till Thorild den 12 jan. 1781 ha under veckor
varit i Vänersborgstrakten, varemot intet tyder på att Sivertson denna tid varit i
stadens omnejd. Koridons ord, t. ex. om religionen som den »ljufvaste af alla
villfarelser», passa icke heller bra i munnen på den ortodoxe och år 1780
prästvigde Sivertson. Denne har ej heller nämnt något härom i sina anteckningar.
Mirtil och Koridon driva också upp känslorna hos varandra, i synnerhet i den
här ej meddelade fortsättningen, så som Thorild och Heurlin brukade göra.

2 Weibull: Thomas Thorild, s. 48, 49.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free