Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Klosterrovvisorna. Av Axel Ahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KLOSTERROVVISORNA.
AV
AXEL AHLSTRÖM.
I.
Tack vare numera professor Sverker Eks forskningar och
publikationer har uppmärksamheten på nytt riktats på våra folkvisor. I
centrum för detta nyväckta intresse stå de båda klosterrovvisorna.
Detta beror icke minst på den utomordentliga vikt prof. Ek
tillmäter sin datering av den visa, som vanligen benämnes »Vreta
Klosterrov»: »Min datering av Vreta klosterrov», säger Ek i »Studier»
s. 114, »spelar en huvudroll inte bara i min framställning om»(!)
»den svenska riddarvisan i ’Den svenska Folkvisan’ utan också för
min bestående syn på folkvisediktningens historia i Norden».
De nuvarande benämningarna på dessa visor äro uppenbarligen
olämpliga och vilseledande. Jag tillåter mig att här uppkalla dem
efter huvudpersonerna Benediktavisan och Elinvisan och tager dem
i nu nämnd ordning.
Åsikterna om de båda visornas ålder och eventuella beroende
av varandra gå vitt i sär. Schück, som nog ännu är den verkliga
auktoriteten även på detta område, anser Benediktavisan vara äldst
och diktad på 1260- à 1270-talet, Elinvisan en mycket sen
efterbildning av den förra. Steffen (i Sv. Litt:s hist. s. 106) uttalar som
sin mening, att »visorna ha en ålderdomlig prägel och hava troligen,
i alla händelser den andra i ordningen» (i. e. Benediktavisan)
»skrivits på 1200-talet». Klockhoff håller före, att intet hinder finnes
för att förlägga dem till folkvisornas blomstringstid, 1300—1400-talen
(Saml. 1929, s. 160) och att de äro av samme förf. (s. 166), Ek
slutligen förfäktar satsen, att Elinvisan är den äldsta, diktad
omedelbart efter Benediktarovet, och Benediktavisan en medveten
efterbildning med motsatt tendens (D. S. F. s. 138), inspirerad av
Benedikta själv (D. S. F. 139, Studier 153).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1933/0029.html
