Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klosterrovvisorna. Av Axel Ahlström - II. Elinvisan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Axel Ahlström
som också förekommer i de danska texterna, men den passar illa
in i den svenska texten var man än placerar den, och det ligger
ju ingen orimlighet i att den är ett senare inlån från Danmark.
Om den bibehålles, ser jag ingen annan utväg än att den efter
danskt mönster lägges i Adelins mun.
Min mening, om jag i denna intrikata fråga vågar hysa någon
sådan, skulle närmast vara den, att visan ursprungligen haft den
mildare form, som återspeglas i de, visserligen ganska förvanskade,
bättre danska texterna, men att slutet varit avfattat i enlighet med
de bästa svenska texterna, med nyss gjord reservation. Visan har
sedan i Sverige, tämligen snart efter dess tillkomst, blivit föremål
för den förut skildrade, icke alltför ingripande påbättringen, som
givit den en hårdare karaktär.
Visan svensk eller dansk?
Var har visan ursprungligen diktats, i Sverige eller i Danmark?
De svenska forskarna hålla visan för svensk, de danska äro lika
bergsäkert vissa om att den är dansk. Från ingendera sidan har
anförts skäl av någon betydelse. Det finnes en omständighet,
betydelsefull men visst icke avgörande, som talar för att den diktats
i Danmark, nämligen den att Benediktavisan, på vilken den, såsom
senare skall visas, är uppbyggd, huvudsakligen tyckes ha varit känd
i nämnda land. Möjligen skulle man också kunna framhålla det
välkända faktum, att visdiktningen blomstrade ofantligt mycket
rikare i Danmark än i Sverige. Att miljön är svensk och
personerna svenska har nog icke spelat någon roli, då visan är en ren
förströelsedikt utan personhistorikt intresse, och då f. ö. svenska
motiv ofta bearbetats i Danmark liksom ock någon gång danska i
Sverige. Till något säkert resultat torde man med det nu
tillgängliga materialet icke kunna komma, såvida icke möjligen
språkvetenskapen skulle kunna räcka en hjälpsam hand.
Ålder och uppkomst. Äldre åsikter.
Schück anser visan vara mycket sen, i alla händelser senare än
Folke Algotssons brudrovvisa och påverkad av såväl denna som
Benediktavisan. Han anför också fullgoda skäl för sin åsikt. Steffen
håller före, att den knappast kan vara från 1200-talet, Klockhoft
är övertygad om, att den är mycket ung, och v. der Recke ansluter
sig fullt till Schücks mening: Visan är »ved Schücks undersøgelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
