Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klosterrovvisorna. Av Axel Ahlström - II. Elinvisan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 Axel Ahlström
gifter av bekanta fakta. Icke desto mindre har Ek just här funnit
det bevis för sin sats, som för honom är avgörande.
Elins fader kallas Magnus i alla uppteckningar så när som på
en av de svagaste danska, där namnet fallit bort. I verkligheten
hette han som bekant Sverker. I den förutnämnda skoltexten och
i D.S.F. ger Ek honom helt lättvindigt detta hans historiskt riktiga
namn. Emellertid passar denne historiske fader Sverker icke rätt
väl i stycke av kronologiska skäl. Han hade nämligen haft olyckan
att stupa i slaget vid Gestilren redan 1210 i st. f. att dö strådöden
ett tiotal år senare. Magnus får i stället till ersättare sin son och
Elins broder Jon. Ek har redan i det föregående »inskärpt som
regel», att traditionen strävar efter att införa fadern i st. för
brodern som »ättens talesman». Han finner det »från både historisk
och textkritisk synpunkt mest antagligt», att visans fader Magnus
representerar en ursprunglig broder Jon. Fullt bevisande anser förf.
själv denna utredning ej vara, men den »kontrolleras och befästes
av en rent historisk kritik». Genom sammanställande av vissa
fullständigt osäkra tidsuppgifter kommer han till det resultat, att Elins
bortrövande ägt rum år 1222. Och just samma år dog broder Jon
strådöden, alldeles som fader Magnus enligt visan skulle ha gjort.
Läsningen Jon för Magnus bör därför »betraktas som säker». Och så
drager Ek sin för hela hans forskning grundläggande slutsats.
»Visdiktaren har en kronologiskt riktig föreställning om de händelser
han beskriver, och detta, om något, bör vittna om, att han varit
samtidig med händelserna». Och detta innebär för Ek också, att
visan är »en historisk samtidsvisa».
Såväl prof. Blanck (Sakkunnigutlåtanden sid. 85 o. ff.) som
prof. C. Weibull (Scandia 1932 sid. 89 o. ff.) ha redan klarlagt
ohållbarheten av Eks framställning. Att här gå vidare in på hans
argumentering är därför onödigt. Vad han anfört till bestyrkande
av sin åsikt kan icke ens tillerkännas karaktär av sannolikhetsbevis.
Men att Sune och hans ohistoriske broder Knut på tu man
hand bryta ned klostermuren, att Elin inom klostrets område har
ett marmorpalais, där hon sover på en silkesbädd, beskyddad av 12
riddare, att den ädelborne Sune, som var en på sin tid mycket
bekant och i offentliga handlingar omnämnd person (Schück. H. F.
1891 s. 301), skulle under åratal ha på det skändligaste misshandlat
sin kungaborna gemål, att ingen av hennes släktingar eller av det
sverkerska partiet lyfte en hand till hennes försvar, allt detta skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
