- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 14. 1933 /
47

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klosterrovvisorna. Av Axel Ahlström - II. Elinvisan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klosterro wisorna 47

för de skildrade händelserna, det framgår redan av förf:s
ofullständiga kännedom om de historiska tilldragelserna. Det gäller om
denna visa alldeles detsamma, som Schück (H. T. 1891 s. 295)
säger om Folke Algotssons brudrovvisa: »Om denna skrivits för en
tid, vilken varit fullt förtrogen med händelsen, sådan den verkligen
skett, skulle den troligen icke fått denna rent romantiska form och
den skulle i så fall hava upptagit flera historiskt sanna men
estetiskt överflödiga detaljer». Schück framhåller också såsom mycket
sannolikt, att vår visa påverkats av visorna om Folke Algotsson
och att denne vildsinte vishjälte i viss mån stått modell för bilden
av den brutale kvinnorövaren Sune Folkeson.

Att konungen kallas Magnus, ger ock någon ledning.
Folktraditionen kan, som redan blivit sagt, icke fasthålla några
individualiteter. Dess persongalleri är mycket inskränkt, består, särskilt
vad bipersonerna beträffar, endast av typer. Härskaren, kungen,
är för den medeltida folkfantasien i Frankrike Charlemagne, i
Tyskland Barbarossa, i Danmark Valdemar. I det medeltida Sverige
var det Magnus Ladulås, den mäktigaste kungagestalten, under det
tidevarvet, som blev innehavare av denna hederspost. Men det är
klart, att det måste förflyta någon tid efter hans död, innan hans
namn kunde förknippas med händelser, som inträffat långt före
hans tid. Magnus dog i slutet av år 1290 och visan kan således
vara författad ett par decennier in på 1300-talet. Särdeles mycket
yngre skulle jag icke tro, att den är, knappast senare än mitten av
sagda århundrade. Författaren skildrar riddaretiden och dess liv,
visserligen med någon fantastisk överdrift men dock så att säga
bona fide, såsom det för honom tedde sig, alldeles utan den
karikering och ironisering, som karakteriserar visor med ridderliga
motiv från senare tider, då denna diktning sjunkit ned från den miljö,
där den fötts och blomstrat, till andra folkskikt, som icke ägde
förståelse för dess egenart. För denna åsikt talar också
författarens kännedom om de i Benediktavisan icke omnämnda personerna
och särskilt hänsyftningen på något Karins förhållande till Magnus
Benediktssön.

Senare omdiktning?

Av flere forskare har framställts den åsikten, att vår visa
senare, kanske t. o. m. mot medeltidens slut, blivit föremål för en
omdiktning. Om min förestående utredning är riktig, finnes ingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1933/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free