Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klosterrovvisorna. Av Axel Ahlström - II. Elinvisan - III. Inledningsstrofer och omkväden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klosterrovvisorna 49
kränkta kungadottern. Rent groteskt verkar det, då hon såsom
ytterligare skäl för sin hätskhet mot mannen förebrår denne, att han
slagit ihjäl hennes tolv svenner.
III.
INLEDNINGSSTROFER OCH OMKVÄDEN.
Om inledningsstrofen till Benediktavisan är icke mycket att
säga. Den är en rätt typisk sådan, utan annat sammanhang med
dikten, än att den ger en antydan om hjältens sinnesstämning.
Om-kvädet gör intryck av att vara hämtat ur någon visa, vilken i så
fall nu är förlorad.
Elinvisan har två inledningsstrofer i den svenska A-versionen
och en del danska. Den första lyder:
Sv. A 2 »Dhe hiältar de ligga slagne,
Så vijdt om Sweriges land,
allt sedan Her Sune Folqworson
borttogh det Lillie wand.
Så [A 1.: der] ligga de hiältar slagne.»
Da. A »Nu ligger di Helte vegen
Saa vit öffuer Suerigiss land,
Det volte her Sune Falchurssen
Voldtog den Lilie-vand.
Nu leger di Helte wegen.»
Det kan knappast vara något tvivel om, att den danska
varianten är den mera ursprungliga. Därför talar bl. a. det gamla
ordet vegen i motsats till det nyare slagne. Vega = kämpa emot,
dräpa, är dock ej ovanligt i svenska uppteckningar av andra visor,
i synnerhet träffas rätt ofta impf. vog. Grundtvig påpekar särskilt
alliterationen på v såsom ett ålderdomligt drag. Voldtog, som dock
icke bör fattas i sin nuvarande specialiserade bemärkelse, har också
bestämt företräde framför det icke rätt tillfredsställande borttog.
Varpå syftar nu denna inledning, vad är det för hjältar, som
ligga slagne? Otvivelaktigt, synes det mig, ha vi här en
hänsyftning på Magnus Ladulås’ hårdhänta framfart med Algotsönerna i
slutet av 1200-talet, varom traditionen ännu i slutet av 1400-talet
icke hunnit förblekna (Schück. H. T. 1891, s. 294). Enligt
traditionen var upphovet till kung Magnus’ förföljelser av denna släkts
4 — 3337. Samlaren 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
