- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 14. 1933 /
51

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klosterrovvisorna. Av Axel Ahlström - III. Inledningsstrofer och omkväden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klosterro wisorna 51

I dansk A är strofen till största delen en omskrivning av l:sta
strofen. I 2 versen har införts led som rimord i st. f. land.

»Nu ligger di heller veged
saa vit öffuer Suerigs led,
det vollte her Sune Falchursson
hand brød...........

Här har emellertid minnet svikit och så har i stället för »Wreta
kloster ned» kommit »den jomfrues breff». Detta minnesfel har
lett till en helt ny tilldiktning. Man frågade sig: »till vern skrev
jungfrun brev?» Det mest närliggande svaret var naturligtvis: till
sin käraste. Men som man icke visste om, att Elin hade någon
sådan, gav man henne kungen av Spanien, vilken, såsom förut är
nämnt, var hemmastadd i den nordiska traditionen, sedan han gift
bort sin broder med den norske kung Hakon Hakonssens dotter
Kristine. Så spann man tråden vidare. Sune kom över Elins brev
och fann därav, att hon lovat sig åt spanske kungen, och det var
detta, som gav honom impulsen till att föra bort henne ur klostret.
Och så trasslade man till det ännu mera. Spanske kungens
nordiska gemål hette ju Kerstin — det var förstås hans broders
gemål, men traditionen är icke så noga med släktskapen —, alltså
kom Kerstin med in i dikten, ehuru man aldrig riktigt bestämde
sig för hur hon skulle placeras. En dansk text låter Elin skriva
brevet till sin fader, vilket ju inte heller var orimligt.

Jag har velat medtaga detta, som ju egentligen faller utom
ramen för denna uppsats, därför att det synes mig vara ett så
typiskt exempel på huru den folkliga traditionen arbetar.

De resultat, till vilka jag i den förestående framställningen
kommit, bestyrka i allt väsentligt den syn på de avhandlade
folkvisorna, som Schück framlagt i sin stora artikel i H. T. 1891. Jag
har endast sökt att närmare precisera tidpunkten och sättet för
visornas tillkomst. Möjligen har det också lyckats mig att i någon
mån bidraga till lösningen av några andra spörsmål, som stå i
samband med dessa visor, samt att påvisa ohållbarheten av på alltför
svaga grunder byggda meningar.

Ännu så länge ha vi icke hunnit mycket långt utöver den
gräns, dit Schück flyttade forskningens råmärken för över fyrtio år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1933/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free