Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Pearse Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen. Av Hedvig af Petersens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Hedvig af Petersens
Från början ingick i planen för de stora artiklarnas text och
i båda tidskrifterna en stor mängd citat i översättning, ofta på
flera tättryckta sidor, och även poetiska tolkningar. För Sveriges
del är detta drag mycket påfallande. Men ända till 1846, då
tidskriften uppgick i Westminster Review, fortfor den att som rent
kritisk publikation fullfölja sin uppgift. Uppsatsen om Sverige
avsåg att vara en första presentation av ett nytt och okänt
litteraturområde, som i fortsättningen skulle ytterligare klarläggas, vilket
också skedde. De i Foreign Quarterlys tidiga årgångar publicerade
artiklarna tillsammans med dem i Foreign Review bilda en svensk
litteraturförbindelse av i flera avseenden ensamstående slag.
Författaren till den första uppsatsen, E. P. Gillies, var på sin
tid mycket känd särskilt i skotska litteraturkretsar. Han var född
1788 och tillhörde en släkt från Forfarshire. Orten äger, i parentes
sagt, en rikedom på skandinaviska fornlämningar. Gillies’ far hade
gjort sig en förmögenhet i Indien, som han placerat i skotsk
jordegendom. Sonen ärvde honom vid tjugu års ålder. Han var redan
då ägare till ett vackert och omfattande bibliotek, som han som
barn utan yttre tillskyndan lagt grunden till med en liten samling
sällsynta s. k. hexböcker. Denna litteraturgren kom senare att bli
ett föreningsband mellan honom och Walter Scott. Han blev för
övrigt snart nog en känd bibliograf. Ävenledes i barndomen idkade
han vittra övningar och vann tidigt gillande för versifierade
tolkningar från olika språk. I sin litterära utveckling säger han sig
ha blivit starkt påverkad av den på sin tid mycket bekante och
ansedde Dr. Nathan Drake, hos oss omtalad som »den nordiska
skolans — om man får begagna uttrycket — mest betydande
kritiker».1 I Memoirs karakteriserar Gillies hans författarskap blott i
allmänhet och nämner ingenting om det nordiska; men Drakes
Liter ary Hours, där de nordiska essayerna ingå, var från 1803 och
under åratal Gillies’ »favourite companion, produced an impression
indelible for the rest of my life . . .»2 Gillies’ och för övrigt även
andra fall8 tyda på ett direkt samband mellan det i litteraturkretsar
1 A. Blanck, Den nordiska renaissancen i 1700-talets litteratur. Stockholm
1911, s. 120.
2 Gillies, Memoirs a. a., Vol. I, s. 167.
3 Jfr Southby, R., Life and Corr. a. a., Vol. I, s. 234, 287, Vol. VI, s. 105,
98, 189, 241 och Lockhabt, J. G., Life and Letters, London 1897, Vol. II, s. 225.
Southey, som i en föreläsningsserie 1795 haft till ämne bl. a. »Manners and
Irruptions of the Northern Nations» och »Progress of the Northern States» och 1802
anmälde Acerbi i Annual Review, läste isländska, biträdde Cottle med hans Edda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
