Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Pearse Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen. Av Hedvig af Petersens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. P. Gillies, Foreign Quarterly Review och den sv. litteraturen 85
är» skola utkomma. Utgivarna erkänna, mottagandet av »stora
för-skotter» och uttrycka sin tacksamhet till »de Herrar och Män»,
som understöda företaget. Mellan andra och tredje delens
utgivning-förflöto tolv år. I inledningen här talas inte längre, som i det
första, om ett fortsatt utgivande av nordiska urkunder, dröjsmålet
förklaras rätt och slätt av hinder, dem »utgifwarne ej förr varit i
stånd att undanrödja», och som sannolikt voro av ekonomisk natur.
Med hänsyn till att förf. också senare skall ådagalägga den
slags minne, som mindre tappar bort än förväxlar detaljerna i en
f. o. levande och ofta ganska riktig minnesbild, bör kanske påpekas,
att K. Samfundet för utgifvande af Handskrifter rörande
Skandinaviens Historia fick sina stadgar fastställda av Kungl. Maj:t först
1821. Namnet till trots kom ju verksamheten aldrig att omfatta
annat än handlingar rörande Sverige, men dess historiker dr S.
Berg betonar, att det uppväxt ur samma jordmån som Götiska
förbundet och att »den hänförelse, som föreningen mellan Sverige och
Norge i förstone framkallade, spelat in vid Kungl. Samfundets
tillkomst.»1
Nu hade ju samfundet i Uppsala synnerligen verksamma
korresponderande ledamöter ■— överhuvud taget låg väl där tyngdpunkten
av dess tidiga verksamhet — och bland dessa P. F. Aurivillius,
som var den person, som 1820 i Uppsala omhändertagit Gillies’ vän
Bowring. De besökte tillsammans Linnés grav, varifrån Bowring
medtog »some of the earth which covered his honoured remains»,2
och det var en ren olyckshändelse, att inte Bowring, en litteraturens
resande av stora mått, fick etablerad kulturell förbindelse just med
Aurivillius. Av ett brev till denne från Bowring, daterat 20 mars
1824, framgår att Aurivillius skrivit till honom 7 juli 1820, men
att brevet inte förrän nu nått adressaten. Efter så långt dröjsmål
vågar denne inte utan ytterligare besked skicka de böcker, som
Aurivillius begärt, men skall därefter omedelbart expediera dem.
». . .et je serai tres charme de 1’occasion de vous être utile et
de vous temoigner ma reconnaissance envers vous et mes desirs
d’etabler de relation litteraire avec un ami que j’estime et que
j’honore.» Sedan han var i Uppsala har han skrivit några böcker,
som han skall översända »pour votre Bibliothèque», när han fått
1 Severin Berg, Kungl. Samfundet för utgifvandet af Handskrifter
rörande Skandinaviens Historia under första århundradet af dess tillvaro.
Stockholm 1917, s. 2. Jfr Iduna 1920, s. 135.
2 Autobiographical recollections of Sir John Bowring. London 1877, s. 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
