Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga familjen i revelation och liturgi. Ett bidrag till kännedomen om birgittinsk tankevärld och birgittinskt inflytande. Av Toni Schmid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Toni Schmid
Vad bygger Birgitta på?
Man har ofta behandlat hennes liv, hennes tid och miljö. Man
har bedömt hennes verk från olika synpunkter. Man har också
undersökt sambandet mellan några av hennes uppenbarelser med
politiskt innehåll och andra källor — jag åsyftar här främst den
sammanställning med Libellus de Magno Erici som gjorts av Ingvar
Andersson. Slutligen har Cornell gjort ett försök att återföra en
av Birgittas uppenbarelser — den 17:de i 8:de boken — på en
bestämd källa, nämligen på Dietrich av Apoldas Vita sancti
Do-minici.1
Källspörsmålet på ett mindre område, här den Heliga Familjen,
kräver en större, vidare bakgrund. Man fäster sig lätt för mycket
vid detaljer, man förrycker lätt linjerna, om icke hänsyn tages till
revelationerna i deras helhet. Några allmänna synpunkter på dessa
må därför framläggas. Det är genomgående och påfallande drag.
Som senare skall visas, äro de av vikt för det här undersökta
specialområdet. Jag skall tills vidare kalla dem ledmotiv.
Ett sådant är den lokala inspirationen. Man skulle kunna
säga: den omedelbara miljöns inflytande. Det är vid vallfärden i
Bari, den helige Nikolaus visar sig, och i Skara domkyrka bli
Brynolfs förtjänster uppenbarade för henne. I Josafats dal får hon
veta att Maria legat begraven där i femton dagar. I Frankrike
lovar Dionysius, landets skyddshelgon, hälsan åt hennes insjuknade
make. —
Denna lokala inspiration framträder tydligt, om man tänker
på, vilka heliga personer Birgitta under hänryckningstillståndet
överhuvud taget kommit i beröring med. Man har då främst den
Heliga Fajniljen. Vidare Kristi närmaste omgivning, hans familia
i vidare bemärkelse. Det är apostlarna och andra personer, som
omtalas i evangelierna, främst Maria och Martha, även Lazarus.
Utöver dem är antalet helgon ganska begränsat. En del äro
hemlandets. Som dess främste nämnas Erik och Sigfrid. Hit får även
den norske Olav räknas. De möta i samband med svenska
förhållanden, bland annat i en skarp uppmaning till Magnus Eriksson.2
1 Cornell, En birgittinsk revelation och dess litterära förebilder i:
Samlaren 1918, sid. 191 ff.
2 Revel, extravag. XXVII; revel. 1. 6 cap. 10. — Botvid nämnes utanför
detta samband i direkt förbindelse med Birgitta själv, åt vilken bland andra han
utverkar nådegåvan att höra, se och förnimma andliga ting, audire et videre
spiri-tualia et sentire. Revel, extravag. 72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
