Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga familjen i revelation och liturgi. Ett bidrag till kännedomen om birgittinsk tankevärld och birgittinskt inflytande. Av Toni Schmid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 Toni Schmid
samlingarna. De hade ingått i det allmänna medvetandet. Man
använde dem i predikan. De framställdes på bildverk. Men hos
Birgitta ha de ej sällan fått en personlig färg och hon har
subjektivt upplevat dem åter.1 Samma sak kan mutatis mutandis
sägas om regeln. Praktisk åskådning har lärt henne, vad
munkarna i Farfa gjort av Benedikts, enligt henne av Gud inspirerade
regel. Hon erkänner icke dispensens obetingade giltighet. För sin
organisations och för egen del rättar hon sig efter det
fullkomligt-förebildliga. Det må vara osagt, vilket som var det primära:
reve-lationerna om regeln eller om hemmet i Nazaret, hennes egen präst
i hennes hus eller Franciskus’ ord om prästen hon ständigt hade
hos sig i visionen. Det är både sinne och talang för organisation
och dess värde, man möter.
II.
Den Heliga Familjen i Nazaret hade fått sin efterbildning i
vinea nova i Vadstena. Det är blott naturligt, när birgittinerna
omfatta sin förebild med en kärlek som tar sig uttryck även i
liturgien. Birgittas uppfattning om den Heliga Familjen har
emellertid spritts även utanför klostren. Den har synbarligen icke ens
inskränkt sig till Norden. Detta är så mycket mera intressant,
som det är betecknande för revelationernas spridning i sin helhet,
det må vara sådana med teologiskt-legendariskt eller med politiskt
innehåll. I det följande skall den liturgiska påverkan beläggas
med några exempel.
Som man vet, omfattade den birgittinska kretsen även
liturgiska skalder. Birgittas släkting, ärkebiskop Birger Gregersson i
Uppsala, var en av dem, Nils Hermansson, biskop i Linköping en
annan. Andra kunna icke med bestämdhet namngivas. Både
ärkebiskop Birger och biskop Nils skrevo ett Birgittaofficium. Birger
författade dessutom ett berömt officium för Botvid; helgonet
förekommer i Birgittas revelationer2, men någon likhet mellan dessa
och officiet kan icke anmärkas. Biskop Nicolaus är även
upphovsman till ett officium för Ansgar och till ett för Anna, Marias moder.
Ansgar saknas i revelationerna. Dock är det icke utan betydelse
1 Se till exempel det hostiemirakel, som angripes i Basel och försvaras av
Turrecremata: Lammet med människoansiktet och den krönta Jungfrun.
2 Revel, extravag. 72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
