Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödings svar på Levertins angrepp. Av Olof Gjerdman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frödings svar på Levertins angrepp 197
egendomligt att Fröding inte skulle hå publicerat dikten medan
han ännu kände sig hätsk mot Snoilsky utan i stället dröjt tills
hätskheten gått över, t}r om någon hätskhet talar, som Holmberg
själv framhåller, icke Frödings ord om Snoilsky i brevet till Steffen
av den 17 sept. 1891: »Att jag icke kom att deltaga i hyllningen
af Snoilsky beror i främsta rummet på att ingen anmodat mig.
Om man verkligen gjort det, vet jag icke bestämdt hur jag skulle
gjort — ty å ena sidan har jag obenägenhet att så der tränga mig
på en främmande person och tycker dessutom icke om sådana der
hyllningar — men å andra sidan har jag sympati för Snoilsky, trots
biblioteksskandalen — och jag tycker att du är orättvis mot honom.
— han har verkligen skrifvit fullblodiga saker och hans egentliga
fel är att han icke valt med mera smak utan låtit allt skräpgodset
följa med det verkligt värdefulla.» En sådan sinnesstämning
gentemot en person som den vi här bevittna synes svår att förena med
tonen i Förrädarn.
Snoilskys språkdräkt parodierar Fröding samma år som En
nidvisa publicerades men mot slutet av året. Parodien har icke alis
samma meter som den Snoilsky dikt som gav anledning till parodien,
nämligen Röstsedeln, kanske därför att denna icke är typisk utan
snarare leder tanken till Runeberg (Den döende krigarn och
Torpflickan). Den versart Fröding begagnar i sin parodi, Carolstadias
sorg:
Särla aftonvågor simma
under dunkel Västra bro,
månbegjuten Salttorgs dimma
svävar över Salttorgsro
är emellertid vanlig hos Snoilsky, förekommer i åtminstone ett
20-tal dikter, t. ex. i Okänd främling:
Skara ariaskyar randas
Öfver dunkelt lummig park,
Fågeln vaknar, linden andas
Balsamånga ljuf och stark.
Den karakteristik Fröding i sin parodi ger av Snoilskys språkdräkt
gör på mig ett ganska annat intryck än det jag får av förrädarns
dräkt (i bet}7delsen språkdräkt) ut ifrån uttryck om denna som att
den nidade »sjunger i silkedräkt vid silversmyckat bord», att »hans
skrud är grann» eller — som det heter i Förrädarn — ’fin*, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
