Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödings svar på Levertins angrepp. Av Olof Gjerdman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frödings svar på Levertins angrepp 203
’träskodans på landsvägen’ som sårade honom. Utan tvivel hade
Levertin när han skrev ned det uttrycket Frödings dikt »Det var
dans bort i vägen» i tankarna. Men den som satt vid
landsvägskanten och skötte bälgspelet vid det tillfället var Nils Utterman.
Till förklaring av Frödings bitterhet över Levertins brev om honom
till Hellberg anför denne i sina Frödingsminnen det mycket ofta
— och säkerligen mycket ofta i onödan — till ursäkt begagnade
uttrycket ’poetarum irritabile genus’. Bättre hade det utan tvivel
varit om Hellberg i stället hänvisat till kapitlet ’Förnedringsskedet’
i Frödingsminnen, ty av vad där berättas, liksom av de upplysningar
man erhåller i Frödings brev, förstår man utan vidare att Fröding,
som i egenskap av f. d. student utan examen, genom
medarbetarskap i ’skandalbladet’ Earlstads-Tidningen och genom sitt
oregelbundna liv var illa anskriven i det »rättänkande» Karlstad med
omnejd, måste ha varit ytterst känslig gentemot allt som kan
rubriceras såsom önskan att ’ta sig ton’ eller ’se: ned på’, men just
detta gjorde Levertin när han i brevet till Hellberg talade om
»gitarrklinkarn», »träskodans på landsvägen», »demokratfrisk
bondton», anmärkte att alla icke fått en sådan uppfostran att de älska
dragklaver utan föredra en stradivarius och påstod sig icke kunna
tävla med en tidningsskrivare i omedelbarhet och — okunnighet.
Enligt min mening är det denna Levertins överlägsna, Fröding av
många orsaker djupt förhatliga *ton som i första hand förmådde
Fröding att gå ut i den krigarens avsikt att såra och döda som
En nidvisa röjer. Dess åttonde strofs två första rader avse enligt
min tanke Frödings recension, tredje raden Levertins brev till Hellberg:
Och ljöd ett ord i sång och skrift,
som talte sant på trots,
det sägs, han viskat ord av gift
och att en man förgåtts.
Det brott förrädarn i Frödings En nidvisa skall ha begått
framgår av stroferna 4—5. Ett slags förräderi eller avfall, ett svikande
av den konst han förut hyllat ansåg ’Det unga Sverige’ att Levertin
gjort sig skyldig till i och med att han tillsammans med Heidenstam
år 1890 utgav Pepitas bröllop mot »skomakarrealismen». Särskilt
upprörd över avfallet blev Gustaf af Geijerstam, vilket Söderhjelm
icke finner förvånande. Se cit. arb. sid. 278: »Levertin svävade i
den väl oskyldiga tron, att Geijerstam med lugnt mod skulle se sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
