- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 14. 1933 /
213

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödings svar på Levertins angrepp. Av Olof Gjerdman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frödings svar på Levertins angrepp 213

som givit anledning till denna ändring kan man nu inte veta,
men jag vill påpeka att Levertin använder ordet flöjel i den i Svea
för år 1893 offentliggjorda dikten Kejsar Karls visa.

I anmärkningarna 1903 till sina dikter omtalar Fröding att
han en gång ämnat skriva en fortsättning på Förrädarn
»innehållande erinran, att den som sjunger för pöbel och säljer la gaye
science’ till ’sämre folk’ ej är bättre än den som gör det till ett
hov — samt försoning mellan trubadurerna». För tolkningen av
denna anmärkning är det nödvändigt att dröja vid ett par
uttalanden av honom som tyckas beröra samma ämne men som han gjort
i andra sammanhang. I Karlstads-Tidningen för den 3 februari
1894 offentliggjorde Fröding under namnet Hans Sax en uppsats
Skaldernas förnedringstillstånd som börjar med en hänvisning till
ett något tidigare hållet föredrag av professor Schück om
författar-honorarets öden genom tiderna, senare intaget i dennes
uppsatssamling Ur gamla papper del 3, Stockholm 1897. Fröding finner
att det alltid tycks »ha varit tvenne utvägar för en skald att kunna
uppehålla livet, men bägge äro lika osmakliga». Han indelar
skalderna i två grupper: torgskalderna samt hov- och lakej skalderna.
Torgskalderna föredrogo förr sina dikter på torgen och fingo ett
stycke bröd eller ett stycke fläsk för besväret. Ännu i dag går det
till på samma vis ehuru fläsket och brödet icke komma en så direkt
tillhanda. Att ge ut en bok nu för tiden är ju som att ställa sig
mitt på torget och prisgiva sig åt mängdens godtyckliga smak.
Brödet och fläsket får man nu för tiden visserligen på omvägen
genom förläggaren men det är ju i alla fall samma sak. Även om
en poet menar och talar fullt ärligt så befinner han sig i en högst
otrevlig situation. Slår hans visa an, får han ett fläskstycke, om
inte får han gå hem och lägga sig hungrig. Ännu mer förnedrande
är det att med flit lägga sina ord så att de alltid smickra
torgsmaken, ty det förvandlar en även i det innersta till den hycklare
eller gycklare man spelar. Ännu bedrövligare än torgskalderna ta
sig dock kanske hov- och lakej skalderna ut. Den andra utvägen
för en poet att leva som poet är nämligen den att skaffa sig rike
och mäktige beskyddare som man har att sjunga till lags. I vår
tid betyda furstarne icke mycket och därför äro de genuina
hovskalderna mer sällsynta — de finnas dock. Men typen lever ännu
talrikt kvar bland poetiska sinekurinnehavare och poetiska
karriär-kapplöpare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1933/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free