Samlaren / Ny följd. Årgång 15. 1934 / 5 (1880-1935) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lejonet från Norden. Av Johan Nordström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på 1500-talet följer en kraftig uppblomstring av de kiliastiska
idéerna. [1] De framträda med utomordentlig styrka hos de radikala
reformpartier, vederdöpare, antitrinitarier o. a., som växte upp
samtidigt och i samband med den unge Luthers verk för att snart stå
i skarpaste opposition mot dennes i deras ögon alltför konservativa
åskådning. Vederdöparnas försök på 1530-talet att i praktiken
omsätta sina idéer om det jordiska tusenårsriket fick ett blodigt slut
och alla dessa svärmiska sektrörelser undertrycktes med järnhård
hand av den lutherska överheten och tvungos till en undangömd,
men dock i det fördolda verkande existens. Dessa tendenser från
lutherdomens revolutionära tid gå som en kraftig underström genom
ortodoxiens tidevarv och ha förvisso i hög grad befruktat det

Fig. 2. Skådepenning med Gustav Adolf och Lejonet från Norden.

andliga livet, innan de under det slutande 1600-talet med pietismen
bryta fram i dagsljuset.

På närmare eller fjärmare avstånd från den officiella
lutherdomens gräns spårar man årtiondena omkring 1600 ständigt
talrikare tecken till den inom alla samhällsklasser ökade spridningen
av denna friare, spiritualistiskt betonade religiositet, som hämtar
sin näring ur Paracelsus’, Valentin Weigels, Arndts, Johan Valentin
Andreæs, Böhmes och andra skrifter av namngivna eller anonyma
författare, vilka i oändligt tal spridas över den protestantiska världen.
Man möter här mystikens frihet gentemot den bibliska bokstaven
och dess lit till det ’inre ordets’ upplysning, en mer eller mindre
likgiltig eller avvisande hållning gentemot kyrkans yttre
organisation och de materiella nådemedlen, en undvikande inställning
gentemot lärotvisterna, tolerans och en strävan efter de dogmatiska
motsättningarnas utjämnande. [2]

Med dessa religiösa aspirationer förenar sig en kraftfull iver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>