Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lejonet från Norden. Av Johan Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Friaul, den andra mellan Schwaben och Bayern på en ort, som han
för undvikande av mycket ont icke vill nämna, den tredje mellan
Spanien och Frankrike. Dessa skatter utgöras icke blott av
omätliga rikedomar i guld och ädelstenar men även av Paracelsus’ skrifter
om metallförvandlingens och universalmedicinens hemligheter. Tre
män skola en dag upptäcka dessa underbara ting. Den förste skall
då vara trettiotvå år gammal, den andre femtio och den tredje
tjugoåtta. Detta skall inträffa vid det österrikiska kejsardömets
undergång. [1]
Vid samma tid — heter det vidare — skall komma ett gult
Lejon från Norden, som skall angripa och besegra Örnen (o:
kejsaren). Innan detta sker, skola dock allehanda plågor och
hemsökelser vederfaras folken. Kristi fiender skola uppbjuda all sin
kraft. Men det väldiga Lejonet skall med sin lilla hop av
rättfärdiga, stärkt av Guds allmakt, nedslå ondskans herradöme, gripa
Örnens spira och underlägga sig hela Europa och delar av Asien
och Afrika. Folken skola med glädje hylla denne gudfruktige
härskare, mäktig av under och stora gärningar. De återfunna
skatterna, särskilt den mellan Bayern och Schwaben, skola nu komma
till nytta och visa världen, vem Theophrastus Paracelsus var. Då
det nordiska lejonet fullbordat sitt lopp, skall frid och endräkt
överallt bli rådande och Herrens ankomst och den yttersta dagen skola
därefter snart vara att förvänta.
Enligt slutorden i detta mystiska dokument skall Paracelsus
hava gjort denna förutsägelse i Salzburg år 1549 (enligt andra
tryck år 1546), vilket emellertid är omöjligt, emedan hans död
inträffade där redan 1541. Något bevis mot den lilla skriftens äkthet
behöver denna omständighet i och för sig icke utgöra, då den ju
mycket väl kan bero på ett avskrivar- eller tryckfel. Betänkligare
kunde det synas, att vi icke känna någon tidigare edition av
profetian än en från år 1622, men detta hindrar ju ej att äldre tryck
existerat. Större delen av Paracelsus’ rika och vittförgrenade
författarskap var för övrigt länge blott känt genom avskrifter, och
detta Prognostikon kan också tillhöra denna kategori. I varje fall
var det bevisligen bekant årtionden före det äldsta kända trycket
och dess bisarra innehåll visar ganska tydligt mästarens signatur,
även om den paracelsiska traktat om Tinctura Physicorum, varmed
det företer direkta överensstämmelser, skulle, som man gjort gällande,
vara av tvivelaktig äkthet.[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
