Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lejonet från Norden. Av Johan Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sinom tid befanns hava förutsagt Gustav Adolfs framträdande —
händelsernas utveckling hade blott korrigerat astrologens räknefel.
Påvemaktens och det romerska kejsardömets snara undergång,
det tusenåriga rikets ankomst och det sanna gudsordets predikande
över hela världen — allt detta åvägabragt genom ett ingripande
från Norden — förutsades på 1570-talet i mycket uppmärksammade
profetior av den saxiske prästen, skolläraren och astrologen Paul
Grebner, vilka under trettioåriga krigets tid och särskilt med Gustav
Adolfs segrar fingo en förnyad aktualitet. [1]
En liknande aktualitet fick vid den svenske konungens
framträdande en annan, vida ryktbarare astrologisk förutsägelse. Det
var Tycho Brahes Prognostikon med anledning av uppflammandet
av den nya stjärnan i Cassiopeia år 1572, detta oerhörda fenomen,
som försatte hela Europa i skräck och genom sin fullkomliga
oförenlighet med den gällande naturuppfattningen tedde sig som alla
tiders största järtecken. Enligt den danske astronomens mening,
först offentliggjord i ungdomsskriften De nova stella [2] (1573) och
därefter i utförligare och bestämdare form i det stora, till kejsar
Rudolf dedicerade arbetet Astronomiæ instauratæ progymnasmata
(1602) [3], förkunnade detta strålande himmelska bud slutet på den
romerska världsmonarkien och begynnelsen av den sista epoken i
mänsklighetens historia. Icke blott en fullständig politisk
omvälvning stod för dörren men även religionen gick en ny tid till mötes,
då allt utvärtes väsen, all tom prakt skulle försvinna — den
romerska katolicismen blir här tydligt utpekad — och ett klart ljus
förjaga nattens mörker. Efter Guds vilja, uppenbarad i profeternas
skrifter, skola dessa sista år före den yttersta domen bli den stora
världsveckans sabbat, en fridens guldålder, då vargen skall bo
tillsammans med lammet, då svärden skola smidas till plogbillar och
spjuten till vingårdsknivar, då var och en skall sitta under sitt
vinträd och sitt fikonträd. De hava orätt, som säga, att den yttersta
domen är så omedelbart förestående, att ingen tid finnes övrig till
allt detta — har ej Paulus sagt, att alla judar skola omvändas före
världsbranden, vilket icke lär vara gjort i en handvändning. Som
man ser, delar Tycho Brahe uppenbarligen de kiliastiska
åskådningar, som man finner hos tidens paracelsister — för den store
Theophrastus visar han också i sina skrifter en tydlig vördnad och
ägde i sitt bibliotek eftersökta teologiska handskrifter av den
hemlighetsfulle mystikern. [4] Och när skola alla dessa förändringar ske
[1] Sina profetiska ingivelser upptecknade Grebner i ett verk med titeln
Sericum mundi filum, vilket finnes bevarat i manuskript såväl i latinsk som tysk
version. Troligen är det utdrag därur, som 1619 publicerades under titeln
Conjecturen oder Muhtmassungen, Welche Herr Paulus Gräbner publicirt. (Se P.
Hohenemser, Flugschriftensammlung des J. M. Zum Jungen, s. 49; jfr ock G.
Draudius, Bibliotheca librorum germanicorum classica, 1625, s. 659, där en annan
upplaga av samma år omtalas, utgiven tillsammans med Woldenckwirdige
Weissagung von den jetzigen Läufften vnd sonderlich vom 1619: 1620. 1621. vnd 1623.
Jahren, von Iohanne Capistrano Anno 1460. geweissaget). Detsamma är
förhållandet med en under hans namn år 1631 utgången skrift Prognosticon oder
Erklärung: über den Anno 1618. erschienen Comet-Stern, und dessen Operation . . .
Beschrieben (Se Hohenemser, a. a., s. 135; en upplaga av 1632 förtecknas i
Catalogus bibliothecæ Bunavianæ, ed. J. M. Franckius, tom. 2, Lips. 1753, s. 239),
som gjorts aktuell bl. a. genom vissa årtalsförändringar (jfr Deutsche Allgemeine
Biographie, 9, s. 623). Ur denna skrift anför Vnterschiedliche Paßporten, 1632,
s. 31 ff., åtskilliga citat, som förmenas gälla Gustav Adolf. Samma år utkom i
Amsterdam Vaticinia ex Serico mundi filo, libro, jussu di vino, Augusto, Electori
Saxoniæ, in arce Annæbergensi, olim ab Autore exhibito, & deinde aliis Regibus
& Principibus communicato, excerpta, de subita & pius quam miraculosa orbis
terrarum mutatione, h. e. Antichristi occidentals & Mahometi orientalis interitu,
& Ecclesiæ Dei, in toto orbe, ex septentrione, per verbum & lingvas, restitutione.
(Se J. Mollerus, Cimbria literata, II, s. 245.) Tillsammans med sin edition av
Paracelsus’ profetia 1625 (se Bihanget i slutet av denna uppsats) meddelade
Joachim Morsius också ett utdrag Ex Pauli Grebneri Serico mundi filo, De Leone
septentrionali et ruina Antichristi. Här heter det bl. a.: Vir quispiam heros
illustris, & generosissimus divina virtute & successu præditus, etiamnunc illuxit &
extat, qui pacem & fœdera figet, ad cuius authoritatem & potentiam orbis terræ
formidabit & inhorrescet. Præclara eius acta, ordinationes & statuta extendent
sese, & valebunt usque ad finem mundi, & magnificabit & prædicabit eum omnis
lingua mortalium, insuper & omnibus sectariis, schismaticis & refractariis metam
statuet, ordin em & modum præscribet, & tunc cessabit ille ardor sævus, seu ignis
dirus flagitiorum, sanguinariorum religionis, seu inquisitionis causa flagrare &
grassari consuetus. Huius statuta, sanctiones & privilegia durabunt & consistent
ad novissimum usque diem, & cunctæ nationes gentium probabunt & magnifacient
ea. Cum huius Constitutiones, cumque decreta illa ab hominibus impugnabuntur
& labefactabuntur; Jamjam tunc in foribus erit dies Domini ilustris ille magnus.
Det är tydligen till denna förutsägelse om den kommande världshärskaren, som
Vnterschiedliche Paßporten, s. 31 f. bl. a hänvisar. — Rörande Grebner se f. ö.
Deutsche Allgemeine Biographie, 9, s. 622 f. och där angiven litteratur. Till där
nämnda handskrifter av Sericum mundi filum kan läggas även en i Rostocks
universitetsbibliotek befintlig med titeln P. Grebener, Europä Seydenfaden, skriven
1581.
[2] Tycho Brahe, De nova et nullius ævi memoria prius visa Stella, 1573,
fol. D2V—E8. Den utomordentligt sällsynta skriften utgavs 1901 i facsimile av
Kongel. danske videnskabernes selskab.
[3] Tycho Brahe, Astronomiæ instauratæ progymnasmata, uppl. 1610, s. 800 ff.
[4] Om Tycho Brahes Paracelsushandskrifter, se den i slutet av denna
uppsats som bihang avtryckta Magische Propheceyung . . . Theophrasti Paracelsi,
dedikationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1934/0024.html
